Stödet till svenska företag har vuxit till 122 miljarder kronor årligen – tre gånger så mycket som Polismyndigheten och mer än hela utgiftsområdet för utbildning och forskning.

Det visar en ny rapport från den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Statsfinanserna är omfattande, otydliga och i stort sett outvärderade.

Trots att det folkliga stödet är begränsat växer företagsstöden okontrollerat likt Frankensteins monster, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden.

Christian Sandström är Associate Professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Associate Professor vid Chalmers Tekniska Högskola. Han har publicerat flera böcker, bland annat bokserien Gröna Bubblor.

I själva verket ligger det statliga stödet inte särskilt långt under de totala svenska utgifterna för den svenska Försvarsmakten. I praktiken är utgifterna för statligt stöd mycket högre än försvarsutgifterna, se längre ner i artikeln.

Enligt Tillväxtanalys är det första gången som en omfattande studie genomförs med en gemensam definition av subventioner till företag, eller ”statligt finansierat företagsfrämjande” som det kallas i rapporten.

Definitionen baseras på om aktiviteterna primärt syftar till att främja investeringar, stärka konkurrenskraften eller stödja företagens ekonomiska utveckling.

Stödet är huvudsakligen vertikalt, vilket innebär att det riktar sig till specifika branscher eller geografiska områden – snarare än generella eller horisontella investeringar.

Finansiering av det ”gröna skiftet” är en naturlig del av det statliga stödet från bland annat Energimyndigheten.

Hur många väljare anser att direkta subventioner från Energimyndigheten till riskkapitalisterna bakom Northvolt-konkursen är att föredra framför utbildning och forskning?

17 olika myndigheter hanterar direkta utbetalningar till bolag, vilket försvårar överblicken. ”Många olika aktörer och typer av stöd gör systemet svårt att greppa.”

Svenska företag betalar totalt 200 miljarder kronor per år i bolagsskatt. Det betyder att bolagsskatten skulle kunna mer än halveras om detta slöseri med statliga medel stoppades.

Detta skulle kunna leda till en betydande tillväxt i svenskt näringsliv, enligt Sandström. Han skriver vidare att de 17 olika myndigheterna var och en har sina egna direktörer och ledningar som alla är övertygade om att just deras investeringar är positiva för Sverige.

Det är bara en klimatfundamentalist, en nyliberal marknadsfundamentalist som inte har några egna lösningar på klimatkrisen, som kan påstå något annat…

Det saknas ett systematiskt tillvägagångssätt för att utvärdera effekterna av stöd. Av 55 statliga bidrag har endast 15 utvärderats i någon utsträckning, skriver Tillväxtanalys.

Statliga stöd motsvarar 23.700 kronor per arbetande invånare i Sverige.

Hur många svenskar skulle hellre skicka 23.700 kronor till innovationsbyråkratin än att behålla pengarna själva, frågar sig Sandström.

Rapporten visar också att om administrativa kostnader och statliga garantier räknas som subventioner blir summan ännu högre. De administrativa kostnaderna motsvarar cirka 34 miljarder kronor och garantierna via Riksgälden och Exportkreditnämnden uppgår till svindlande 340 miljarder kronor.

Därmed överstiger också statens stöd till näringslivet försvarsutgifterna med bred marginal.