Det politiska dramat mellan Trump och den djupa staten har flyttat till Brasilien. Trump har gett Lola ett ultimatum. Anklagelserna mot Bolsonaro måste läggas ned senast på fredag, annars införs 50-procentiga tullar. I Norge ställer sig NRK:s latinamerikakorrespondent Hilde Nyfløt på Lolas sida: – Precis som Trump försökte Bolsonaro sig på en statskupp när han förlorade. Båda förtjänar att ruttna i fängelse.

NRK gör inga eftergifter, lämnar inte utrymme för några nyanser. Världen är svart och vit. Detta ställer NRK inför ett stort problem, eftersom de krafter som styr Brasilien inte tål dagens ljus. Det är inte Lola, utan en domare i Högsta domstolen, Alexandre de Moraes, som tror att han kan utvidga den brasilianska censuren till Florida. En bro för långt.

Moraes bakgrund: – Ett hypervåldsamt brottssyndikat

Först lite historia: Alexandre de Moraes tog 2017 över Teori Zavasckis plats i Brasiliens högsta domstol, Supremo Tribunal Federal. Redan hans inträde i Högsta domstolen är förknippat med händelser som inte nödvändigtvis är tillfälligheter.

Zavascki dog ”lägligt” när det privatplan han färdades i kraschade i januari 2017. Han ledde Högsta domstolens omfattande korruptionsutredning, ”Operação Lava Jato”, och dog bara några dagar innan han skulle publicera en serie hemligstämplade vittnesmål som kunde ha fällt flera regeringsmedlemmar.

Zavasckis son Francisco skrev på sociala medier 2016 att hans far hade tagit emot hot och meddelanden som ”om något händer honom kommer vi att veta varför”.

Moraes utsågs av sin politiska allierade president Michel Temer, för vilken han tidigare hade tjänstgjort som justitieminister.

Moraes saknade erfarenhet av rättsväsendet. Hans juridiska karriär var begränsad till att företräda Primeiro Comando da Capital, ett hypervåldsamt brottssyndikat som är känt för narkotikahandel, mord och för att driva enorma utpressningsnätverk inifrån Brasiliens fängelser:

– De säljer droger, tvättar pengar och eliminerar rivaler med militär precision.

Operação Lava Jato – ”Operation biltvätt” – avslöjade korruption djupt inom Lulas Partido dos Trabalhadores (Arbetarpartiet). Det uppfattas som uppenbart att utnämningen av Moraes till Högsta domstolen kort efter Zavasckis död var ett strategiskt drag för att bromsa utredningen av den korrupte Temer och hans medbrottslingar.

Jair Bolsonaro förlorade valet 2022 mot Luiz Inácio Lula da Silva. Efter valet protesterade folket mot vad de uppfattade som flagrant valfusk. Moraes slog ”av nödtvång” ner på demonstranterna ”för att skydda de demokratiska institutionerna från extremism”. Kritiker anklagar honom för att använda sin makt för att tysta politiska motståndare.

– Skydda demokratiska institutioner

Idag leder Moraes utredning nr 4781, i Brasilien känd som ”Inquérito das Fake News”, som grundades 2019 för att ”bekämpa desinformation och skydda demokratiska institutioner”, men som i själva verket är ett verktyg för politisk förföljelse, censur och förtryck av politiska motståndare. Här sitter Moraes i praktiken som utredare, åklagare och domare.

Moraes utreder för närvarande cirka 5.000 personer. Cirka 500 har hittills dömts till fängelsestraff på mellan ett och 17 år för ”försök till statskupp”, undergrävande av ”rättsstatsprincipen” och deltagande i kriminella organisationer. Bland de dömda finns flera högprofilerade allierade till Bolsonaro.

Under 2022 och 2023 ville Moraes utvidga sin censurregim till att omfatta hela världen. Han krävde att X  skulle ta bort ”desinformation” relaterad till Bolsonaro-anhängare och anklagelser om valfusk 2022. Elon Musk vägrade att lyda och kallade Moraes för en ”tyrannisk diktator” som försöker underminera yttrandefriheten globalt. Moraes svarade med att hota Musks Starlink med dagliga böter och blockera X i Brasilien.

Brasilien avvecklar yttrandefriheten

Med Fauci-liknande logik har Moraes likställt att kritisera sig själv med att angripa demokratin. För Fauci var det samma sak att angripa honom som att angripa vetenskapen själv. Att ifrågasätta Moraes är att inbjuda till sitt eget åtal. Hans apparat består av en avdelning med 50 officerare inom den federala polisen. Han reser med militärflygplan, suspenderar valda tjänstemän utan rättslig prövning, ”för register över alla” – och inofficiellt sägs regeringsmedlemmar erkänna att de är ”bekymrade”.

Krig mot Moraes i amerikansk rättssal

På amerikansk mark har den tidigare federala åklagaren Martin De Luca gått till krig mot Moraes. Syftet är att avslöja och avveckla den censurregim som Brasiliens utan tvekan mäktigaste man exporterar.

Att stämma en sittande utländsk domare i landets Högsta domstol i en amerikansk domstol är ett djärvt drag. I februari 2025 stämde Rumble och Trump Media & Technology Group Moraes för att ha kränkt USA:s yttrandefrihet med brasilianska censurorder mot innehåll på amerikanska plattformar.

De Luca hävdar att de Moraes ”extraterritoriella censurorder” bryter mot det första tillägget och inte kan verkställas på amerikansk mark. Enligt ordern skulle innehåll som fanns på amerikanska servrar som drevs av amerikanska företag och som var skrivet av en person bosatt i Florida, den brasilianske dissidenten Allan dos Santos, tas bort. Ordern kom inte via diplomatiska kanaler, utan direkt till Florida via e-post med hot om dagliga böter på cirka 10.000 USD och nedstängning av plattformar.

Det var en bro för långt, ett steg för långt. Martin De Luca:

– Brasilien försöker skriva om regeln. Om ditt innehåll är synligt där, säger de att du är under brasiliansk jurisdiktion. Det är det slagfältet vi är beredda att slåss på. Moraes är utredaren, åklagaren, domaren – och han är appellationsdomstolen. En man, alla roller. Detta är inte rättssäkerhet.

Flera försök har gjorts att delge Moraes åtalet, men han har förblivit tyst och vägrat att ta emot det. Kärandeparterna förbereder ett yrkande om tredskodom. Det kommer att skapa ett extraordinärt prejudikat om det lyckas: Inte ens utländska domare kan verka ostraffat på USA:s konstitutionella territorium.

De Lucas stämningsansökan har fångat president Trumps uppmärksamhet och han förstår att Moraes använder sin makt för att hålla Lulas enda utmanare, Jair Bolsonaro, borta från den politiska arenan:

– Brasilien behandlar den tidigare presidenten Jair Bolsonaro fruktansvärt (…) Det stora folket i Brasilien kommer inte att tolerera vad de gör. Jag kommer att noga följa häxjakten mot Bolsonaro, hans familj och tusentals av hans anhängare. Den enda rättegång som bör äga rum måste överlåtas till Brasiliens väljare:

Trumps oro är förankrad i verkligheten. För en vecka sedan, i fredags, greps Bolsonaro på Moraes order. På måndagen hävdade samma Moraes att Bolsonaro brutit mot ett förbud att uttala sig i sociala medier när han höll ett tal som han inte delade själv, men som delades av hans söner och allierade – och snabbt blev viralt.

Moraes tolkar detta som att talet i första hand hölls för att delas på digitala plattformar. Enligt Moraes logik var det således ett brott mot Bolsonaros förbud mot att vara socialt aktiv.

Brasilien: Jair Bolsonaro gripen

Moraes beordrade inte att Bolsonaro skulle gripas den här gången eftersom han ansåg att hans underlåtenhet att följa de restriktioner som han är föremål för var en ”isolerad oegentlighet”. Kanske är han påverkad av mäktiga mäns uppmärksamhet.