Medierna har klippt kontakten med omvärlden och kan säga precis vad de vill. Oavsett om det handlar om Trump, Gaza eller Ukraina. De har monopol. Med tiden ger detta märkliga resultat som påminner om psykiska störningar.

Medierna lever i symbios med politikerna och ”experterna” som får fria tyglar av medierna.

Alternativa medier har utjämnat maktbalansen i den amerikanska offentligheten och vinner allt större förtroende. Små länder som Norge och Sverige borde hålla ett vakande öga på USA, men gör tvärtom. Resultatet är att våra medier nu lever i en parallell värld.

Stalinismen tilltalade borgarklassens barn som skapade AKP (m-l). Men fanns det inte en ådra av stalinism i arbetarrörelsen redan före kriget? Arbetarpartiet bröt med Moskva, men en rest fanns kvar.

Våra medier och vår politik har präglats av antiintellektualism. Det finns historiska skäl till detta. Universitetet i Bologna grundades 1088, universitetet i Oslo 1811. Detsamma gäller för tryckkonsten. Vi fick impulserna via Danmark.

Men det skrämmande är att upplysningsnivån sjönk med 68-generationen. Bortsett från en liten grupp intellektuella skröt millennials med att de inte var upplysta. De var ideologiska. De hade den sanna doktrinen, det gällde bara att tillämpa den. Arbetarpartiet var först och främst det styrande partiet, inriktat på att ta och behålla makten. Då var tankeverksamhet bara störande. Marxisterna från mellankrigstiden var dåtidens AKP, men mer begåvade. De blev efterkrigstidens nationella strateger. Men de var främmande för upplysningstänkandet och kristendomen.

Arbetarpartiet motarbetade aktivt alla andliga värden som fanns i samhället. Allt skulle tillhöra staten.

Det är därför nationen har blivit en andlig ödemark.

Det ger fritt spelrum för krafter som vill ha makt.

I USA har ett maktskifte utspelat sig under de senaste trettio åren där en elit tagit makten och reducerat valen till en fasad. När en kandidat dök upp som ville återföra makten till folket mobiliserade denna djupa stat genom det demokratiska partiet och genomförde en statskupp.

Många amerikaner är medvetna om denna kamp mot dolda krafter. Det kommer nu varje vecka avslöjanden om Hillary Clinton, FBI, CIA, NSA och Obama. Men de rapporteras inte i våra medier.

Detta ger fritt spelrum för forskare som fortsätter kuppen mot Trump genom att använda samma samtalsämnen som 2016. Han är en rysk influencer. En av dem är seniorforskaren på NUPI, Karsten Friis.

Trump ska nu träffa Putin i Alaska för att få slut på kriget i Ukraina. Syftet är att stoppa en uppgörelse genom att misstänkliggöra Trumps motiv.

– Putins mål är förmodligen att få Trump att skylla på Zelenskyj för bristen på framsteg i fredssamtalen. Putin kommer att hävda att Ryssland vill ha fred, men att européerna och ukrainarna är problemet. Han vill få Trump att tro på Rysslands version av verkligheten, säger Nupi-forskaren Karsten Friis till NTB.

Men Friis är inte ensam.

Forskningschefen Tor Bukkvoll vid norska försvarets forskningsinstitut (FFI) delar i stort sett den uppfattningen.

– Putin måste försöka få det att återgå till att Ukraina är problemet. Jag tror att Putin fortfarande har en förhoppning om att han kan föreslå någon form av lösning som Trump tycker är vettig, men som han vet att ukrainarna aldrig kommer att gå med på. Så det är ukrainarna som får skulden igen. Putin skulle nog föredra att det leder till ett stopp för vapenleveranser till Ukraina, säger Bukkvoll till NTB.

Det här är en typ av moralistiskt rollspel som helt bortser från statusen efter 3,5 års krig. Frågan om förluster kommer inte upp. Trump har sagt att 15.000 dödades förra månaden. Samma politiker som vill pressa Israel till fred vill själva fortsätta kriget och de ser ingen motsägelse i det. Det är en sällsynt kombination av eskapism och brutalitet.

Den osynliga brännpunkten är att etablissemanget har ställt sig bakom statskuppen i USA och fortsätter på samma väg som CIA-chefen John Brennan:

Varken Karsten Friis eller Tor Bukkvoll kan minnas att det kom ut mycket konkret från mötena mellan Putin och Trump. Men ett möte sticker tydligt ut som mer minnesvärt än de andra. Toppmötet i Helsingfors den 16 juli 2018.

– Såvitt jag kan minnas har det varit en god ton under tidigare möten mellan de två. I den meningen att Trump i stort sett har sagt vad Putin har velat. Under mötet i Helsingfors gick Trump så långt att han ifrågasatte sin egen underrättelsetjänst och stödde Putins version om att Ryssland inte hade blandat sig i det amerikanska presidentvalet, säger Karsten Friis.

Trump själv var nöjd efter mötet i Helsingfors: ”Ett fantastiskt och mycket framgångsrikt möte. Så många människor älskade min presskonferens i Helsingfors”, sade Trump efter mötet. (NTB) (red.kursiv)

Helsingfors markerade en höjdpunkt i den djupa statens angrepp på Trump, med DNI-chefen Dan Coats som drog undan mattan för Trump. Den norska pressen tror att förlöjligande av vad som nu visar sig vara en stor president kommer att rädda dem. De spelar fortfarande samma gamla spel långt efter att det har avslöjats.

Den här typen av blindhet kan löna sig. Försvarschefen Eirik Kristoffersen sade vid Arendalsuka [den norska motsvarigheten till Almedalsveckan; reds. anm.] att man har upprätthållit goda relationer med ryssarna i norr. Detta är nonsens. Tvärtom har Norge provocerat ryssarna både säkerhetspolitiskt och genom att förödmjuka dem på historiska platser. Detta är en otrolig dumhet.

Kristoffersen uttrycker förvåning över att ryssarna har stämplat Norge som en ovänlig nation.

Den 29 juli rapporterade NTB:

Norges chargé d’affaires i Ryssland har träffat landets utrikesdepartement, bekräftar det norska utrikesdepartementet.

Bakgrunden är åtgärder som införts mot ryska fiskefartyg.

– Den ryska sidan uttryckte missnöje med det norska beslutet att lista de ryska företagen Nordebo JSC och Murman Seafood, skriver det norska utrikesdepartementet i ett mejl till NTB.

– Från norsk sida vill vi fortsätta vårt samarbete om fiskeriförvaltningen i Barents hav. Samtidigt står vi tillsammans med våra allierade i Europa i reaktionen på Rysslands angreppskrig mot Ukraina och beteende gentemot Natoländer. Reglerna för norska hamnar sätts av de norska myndigheterna, säger kommunikationsrådgivare Andreas Bjørklund.

Vi slår Ryssland på käften, men förväntar oss ändå ett gott samarbete. Att förbjuda ryska fiskefartyg betyder ingenting. De uttrycker missnöje, men vi vill fortfarande ha ett gott samarbete. Det är meningslöst.

Våra länder präglas alltmer av verklighetsflykt. Mitt i ett krig som vi vill hjälpa till att vinna. Mot Ryssland.

Inte ens före den 9 april var vi så här korkade. Vi sparkar Trump-administrationen på smalbenen varje dag och tror att vi är moraliskt överlägsna.