På torsdag lanseras Aage G. Sivertsens nya bok Landssvikerne. Spillet. Oppgjøret. Dommene (Landsförrädarna. Spelet, uppgörelsen, domarna), där författaren diskuterar relationerna mellan Jonas Gahr Støres morfar Johannes Gahr och den tyska ockupationsmakten i Norge under andra världskriget.

I en podcast med Nettavisen förklarar Sivertsen att Gahr hade ett nära samarbete med tyskarna och var med och grundade den tysk-norska handelskammaren under kriget.

Støre själv har refererat till sin morfar som anti-NS, men det rimmar illa med det nära samarbetet, kommenterar författaren, som inte har funnit några belägg för att Gahr deltog i motståndsarbete.

I ett citat från boken som Nettavisen citerar framgår att Jøtul, där Johannes Gahr var VD, under kriget omsatte 15,1 miljoner norska kronor till norrmän och 4,1 miljoner norska kronor till tyskar.

Utöver spisar sålde Jøtul också fältkök till tyskarna, säger Sivertsen till TV 2.

Johannes Gahr sade efter kriget att de också fick förfrågningar om att tillverka vapendelar till Wehrmacht, vilket Jøtul vägrade.

– Men de fick en förfrågan om att tillverka fältkök, som de levererade 1942. Jøtul specialiserade sig inte alls på fältkök. ”Enligt landsförräderilagen får man inte hjälpa ockupationsmakten på ett otillbörligt sätt, till exempel genom att gå utöver den produktion man redan är specialiserad på,  säger Sivertsen.

– Det här började redan i april-maj 1940. Och att tillverka fältkök och Jøtul-ugnar, i motsats till att tillverka vapen, man kan säga att det senare var något värre. Men de som levererade vapen straffades inte heller”, säger Sivertsen.

Förräderiprocessen har ofta kritiserats för sin mycket selektiva rättvisa, där högt uppsatta personer ofta kom lindrigt undan. Sivertsens bok, som argumenterar för att Gahr borde ha utretts för landsförräderi, aktualiserar denna debatt.

Støre själv avböjer att kommentera till Nettavisen om frågor som hände innan han föddes.