
Jina Mahsa Amini, mer känd som Mahsa, föddes i Saqqez i Irans kurdiska provins. Hon var en ambitiös ung kvinna som drev en liten klädbutik och var på väg att påbörja universitetsstudier.
Dödad av moralens väktare
Det var inte så det blev. Den 13 september 2022, när hon besökte släktingar i Teheran, greps hon av Gasht-e Ershad, moralpolisen, för ”löst sittande hijab”. Vittnen berättade att hon misshandlades svårt i polisbilen för att hon tillsammans med sin bror gjort motstånd mot gripandet och att hon kollapsade på sedlighetspolisens korrektionsanstalt. En övervakningsvideo visade hur hon föll i koma när hon pratade med en polis.
Hon dog tre dagar senare på sjukhus. Hennes familj fick veta att hon hade drabbats av en hjärtattack och stroke. Rättsläkarna hävdade att dödsfallet var relaterat till en hjärnoperation som de hittade i hennes sjukjournal, men operationen som hade ägt rum mer än ett decennium tidigare hade varit utan komplikationer. Familjen tilläts inte undersöka hennes kropp, men fotografier och videor av hennes skadade huvud och familjens vittnesmål pekade på allvarligt våld.
Hennes död blev en katalysator för upprördhet. Aminis begravning i Saqqez blev en vändpunkt. Tusentals människor kastade av sig sina hijabs i protest och skanderade ”Jin, Jiyan, Azadi” (Kvinna, liv, frihet) – med hänvisning till namnet ”Jina” som betyder ”liv” på kurdiska.
I dag för tre år sedan mördades Jina Mahsa Amini brutalt av den islamiska republikens moralpolis.
Hennes död blev startskottet för kvinnokampen.
Hennes död utlöste upproret Woman Life Freedom.
Iranier fortsätter att fängslas och avrättas i alarmerande takt.
Längtar efter den dag då denna regim är borta och Iran är fritt. pic.twitter.com/jjoh93pqIj
– Nazanin Nour (@NazaninNour) 15 september 2025
Demonstrationerna spred sig till mer än 150 städer. Kvinnor stod i frontlinjen, brände sina hijaber och klippte av sig håret i ett symboliskt uppror.
Upproret förde samman sociala, etniska och religiösa grupper så olika som studenter och arbetare, kurder, baluchier, azerbajdzjaner, araber, sunni- och shiamuslimer för att kräva frihet och jämlikhet. De krävde inte bara ett slut på hijaben, utan också större religionsfrihet, ekonomisk rättvisa och regimskifte i vad som blev det största upproret sedan revolutionen 1979.
Regimen svarade med brutalitet
Över 500 dödades, inklusive 70 barn, och 20.000 arresterades i december 2022, men det var inte tillräckligt för att stoppa protesterna i Aminis namn.
Aminis berättelse spreds långt utanför Iran. Hennes slogan ”Kvinna, liv, frihet” blev ett globalt upprop och hon hedrades med utmärkelser som Václav Havels pris för mänskliga rättigheter 2023. Artister som Coldplay tillägnade henne låtar och 2025 syns hennes bild fortfarande i protester i Europa och Nordamerika.
Internationellt fördömde FN, USA, EU och flera andra länder Iran och sanktionerade iranska tjänstemän.
Iranska kvinnor ger Ali Khamenei långfingret två år efter mordet på Jina #Mahsa_Amini, av hijabpolisen. Regimen må hålla hårt i tyglarna, men dessa kvinnor backar inte. Vi kommer att störta könsapartheidregimen.#WomanLifeFreedom pic.twitter.com/qPwuvG36rf
– Masih Alinejad 🏳️ (@AlinejadMasih) 16 september 2024
Iranska kvinnor fortsätter att trotsa hijablagarna trots kameraövervakning och avrättningar. I augusti 2025 antogs en ny lag om ”kyskhet och hijab”, men även den möter motstånd från kvinnor som vägrar att böja sig.
Även om protesterna har tämjts av ett obevekligt förtryck, lever Aminis arv vidare. Hennes död har avslöjat regimens sårbarhet och inspirerat en generation att göra motstånd. Unga iranier fortsätter att dela hennes berättelse på sociala medier – trots riskerna.