Argentinas centralbank trycker inte längre pengar för att finansiera underskott, men valutan är sårbar och landet kan fortfarande riskera prishöjningar.

I november 2023 valde argentinarna libertarianen Javier Milei till president med mandat att åtgärda landets kroniskt höga inflationstakt.

Utmaningarna stod i kö för Milei, skriver Greg Ip, chefsekonomisk kommentator för Wall Street Journal.

Tidigare presidenter hade misslyckats med att ta itu med en av de grundläggande orsakerna till inflationen: statliga underskott. Utan tillgång till kapitalmarknaderna vände sig Argentina ofta till centralbanken för att finansiera sina underskott genom att trycka pengar. Försök att begränsa utgifterna hindrades av opposition i kongressen och från allmänheten.

Milei lyckades bryta cykeln genom att skära ner på subventioner, regleringar och löner i den offentliga sektorn som vänsterpolitiker och peronister hade låtit skena iväg. Budgeten går nu med överskott, med undantag för vissa räntebetalningar, och centralbanken finansierar inte längre underskott. Den månatliga inflationen har fallit från 12,8 procent när Milei valdes till 1,9 procent i augusti.

Mileis mirakel

Men Milei löste inte en annan grundorsak till inflationen i Argentina: dess beroende av en valuta som är kopplad till dollarn. Argentina upprätthåller en fast växelkurs och fruktar att en devalvering snabbt skulle påverka importpriserna och inflationen.

Problemet för Argentina är bristen på utländskt kapital på grund av kroniskt svag export och brist på utländska investeringar. Samtidigt är hotet från peronisterna fortfarande reellt: För två veckor sedan krossades Mileis parti av peronisterna i provinsialvalen i huvudstaden Buenos Aires.

USA:s president Donald Trump, som har en god relation med Milei, har kommit till hans undsättning.

Den här veckan sa finansminister Scott Bessent att USA skulle hjälpa Argentina, antingen genom direkt köp av argentinsk skuld, en kreditlinje eller en swaplinje (liknande en kreditlinje).

Argentina har fått många räddningsaktioner, men problemen går djupare. Simon Kuznets, som fick Nobelpriset för sina insikter om ekonomisk tillväxt, lär ha sagt att det finns fyra typer av ekonomier: utvecklade ekonomier, tillväxtekonomier, Japan och Argentina.

Argentina befinner sig i en ovanlig ekonomisk situation, även jämfört med sina latinamerikanska grannar.

– I grund och botten är Argentina det enda stora landet som inte har uppnått makroekonomisk stabilitet, säger Claudio Loser, en argentinskfödd ekonom som tidigare var chef för avdelningen för västra hemisfären vid Internationella valutafonden (IMF).

Loser anser att Argentina har misslyckats med att bryta sambandet mellan valutaförsvagning och inflation.

Brasilien kämpade med liknande problem som Argentina, hyperinflation och misslyckade stabiliseringsplaner,
fram till 1990-talet.

– Brasilien tog sig ur krisen genom att genomföra en omfattande valuta-, finansiell och institutionell reform, säger Monica de Bolle, en brasiliansk ekonom som nu arbetar på Peterson Institute for International Economics.

1994 antog Brasilien en ny valuta och knöt den till dollarn. År 1999, efter att valutan utsatts för spekulativa angrepp, övergavs denna koppling.

Samma år, 1994, var det bara en USA-ledd räddningsaktion som hindrade Mexiko från en fullskalig skuldkris.

Sedan millennieskiftet har inflationen i Mexiko och Brasilien i stort sett legat under 10 procent, medan den i Argentina har varit i genomsnitt 70 procent under det senaste decenniet.

Milei har lyckats sänka inflationen betydligt, men bristen på utländskt kapital hotar peson. Det amerikanska räddningspaketet som Bessent föreslår kommer att lätta en del på trycket på Argentinas reserver. Men en permanent lösning kräver mer.

Argentina behöver en flexibel valuta som kan falla till mer konkurrenskraftiga nivåer utan att öka inflationen.

Så även om Milei verkar ha lyckats bra under sina nästan två år som president har Milei redan börjat lossa på de finanspolitiska banden.

Argentinas svaga exportsektor är ett stort problem. Industrins konkurrenskraft försvagas av protektionism. Undantaget är råvaror som jordbruk, olja och gas, men även här har exporten försvagats av exportskatter.

Milei har nyligen upphävt exportskatterna, men Bessent säger att USA arbetar med Argentina för att återinföra dem.

Trump kan ge Argentina långsiktigt stöd genom att sänka amerikanska tullar och kanske till och med förhandla om ett frihandelsavtal som är beroende av ytterligare förändringar.

Det skulle motverka Kinas inflytande och hjälpa Argentinas export. Det skulle också locka utländska investeringar och öka chanserna för att USA:s räddningsaktion återbetalas.

Samtidigt skulle detta bryta med hur Trump hittills har behandlat relationerna mellan USA och utländska marknader när det gäller tullar.

För argentinarna och deras president Javier Milei verkar det som att det kommer att vara avgörande att lyckas förhandla fram ett bra avtal med USA.