En upphandlingsplan som Politico tagit del av visar att Tysklands stora militära upprustningsplan främst kommer att gynna europeisk industri.

Planen visar att Berlin kommer att rikta sin massiva upprustning främst till europeisk industri, och att endast 8 procent kommer att gå till amerikanska vapen.

Detta är ett slag mot USA:s president Donald Trump, som har pressat europeiska länder att fortsätta köpa amerikanska vapen.

Upphandlingsplanen visar att Tyskland förbereder sig för att genomföra kontrakt till ett värde av nästan 83 miljarder euro under nästa år. Listan, som utarbetats för det tyska parlamentets budgetutskott, beskriver 154 större försvarsköp mellan september 2025 och december 2026.

Enligt tysk lag måste alla kontrakt värda mer än 25 miljoner euro lämnas till parlamentet för godkännande. På dessa sidor visas bara en handfull projekt som leds av amerikanska företag.

De enda större posterna med amerikanska leverantörer i ledningen är torpeder till Boeings P-8A-flygplan värda cirka 150 miljoner euro och Raytheons MIM-104 Patriot luftvärnsrobotar och avfyrningsramper värda cirka 5,1 miljarder euro.

Inklusive andra USA-ledda inköp på listan – från AMRAAM- och ESSM-missiler till radiopaket – uppgår totalsumman till cirka 6,8 miljarder euro, cirka 8 procent av Berlins plan, medan resten till övervägande del går till europeisk industri.

De senaste åren har Tyskland varit en av Washingtons största försvarsköpare. Enligt uppgifter från den amerikanska regeringen tecknade Berlin avtal för mer än 17 miljarder dollar i utländsk militär försäljning mellan 2020 och 2024, och nådde rekordhöga 13,9 miljarder dollar 2023, vilket understryker den ökade efterfrågan efter Rysslands invasion av Ukraina.

Detta gjorde Tyskland till en av de främsta destinationerna för amerikansk vapenexport i världen, tillsammans med Polen och Japan. Nu verkar Tyskland fokusera på europeisk industri.

Enligt Stockholm International Peace Research Institute köpte europeiska Nato-medlemmar 64 procent av sina vapen från USA mellan 2020 och 2024.

Efter att ha slutit ett handelsavtal med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i juli skröt Trump om att EU skulle köpa ”enorma mängder” amerikanska vapen till ett värde av ”hundratals miljarder”.

Men försvarsutgifterna i Europa beslutas inte i Bryssel, utan av de nationella regeringarna. Och i Berlin säger siffrorna något annat.

Den dyraste enskilda posten är fregattprogrammet F-127, som enligt planerna ska designas av den tyska marinjätten TKMS. Fregatterna kommer att presenteras för budgetutskottet i juni 2026 och beräknas kosta 26 miljarder euro. De nya örlogsfartygen är tänkta att förse marinen med ett långräckviddigt luft- och missilförsvar.

En annan viktig del är Eurofighter Tranche 5, som byggs av Airbus, BAE Systems och Leonardo, med 4 miljarder euro som ska godkännas i oktober 2025 för nya flygplan och ytterligare 1,9 miljarder euro för radaruppgraderingar.

Tillsammans med ytterligare investeringar i elektroniska krigföringssystem och avionikpaket visar planen att Berlin fördubblar sin befintliga europeiska stridsflygsflotta för att överbrygga produktionsförseningar för det problematiska Future Combat Air System (FCAS), ett nästa generations stridsflygplan som ska byggas av Tyskland, Frankrike och Spanien.

Armén har också en framträdande roll. I oktober är det planerat att spendera mer än 3,4 miljarder euro på ytterligare bepansrade Boxer-fordon, byggda av Rheinmetall och KNDS. Dessutom kommer 3,8 miljarder euro att spenderas på ett nytt, icke namngivet hjulburet stridsfordon.

Bland de politiskt känsliga programmen finns en modernisering av kryssningsmissilen Taurus för 2,3 miljarder euro, som ska godkännas i december. Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz är under press från Kiev att leverera missilerna till Ukraina, men hittills har tyska regeringar vägrat att överföra dem.

Luftförsvaret är ett annat viktigt fokusområde. Planen inkluderar mer än 300 miljoner euro för ytterligare tysktillverkade IRIS-T SLM, 755 miljoner euro för fartygslanserade missiler och 490 miljoner euro för nya kortdistansluftvärnsrobotar.

Ett av de mer riskfyllda projekten på listan är Eurodrone, där 196 miljoner euro har avsatts för att utveckla ett ”detect and avoid”-system – en förutsättning för att drönaren ska kunna flyga säkert i det europeiska luftrummet. Programmet, som leds av Airbus, Dassault och Leonardo, har plågats av förseningar och stigande kostnader, men Berlin trycker ändå på för att få ny finansiering i denna budgetcykel.

Marinens andel går utöver de framtida fregatterna. Uppgraderingar av Tysklands nuvarande F-123-fregatter kostar 1,7 miljarder euro, medan ett paket med ubåtsjaktsystem och nya torpeder kommer att kosta flera hundra miljoner euro mer.

Politico skriver att dokumentet också listar dussintals mindre men ändå betydande kontrakt: 274 miljoner euro för ett hjälpfartyg till flottan och hundratals miljoner euro för nya lastbilar, radioapparater, drönare och ammunition av alla kalibrar. Sammantaget utgör detta en omfattande moderniseringsinsats som berör alla delar av de väpnade styrkorna.