Støre-regeringen erkänner att den inte kommer att kunna uppnå Norges klimatmål för 2030 enbart genom nationella åtgärder.

Lösningen är att nästan fördubbla budgeten för inköp av klimatkvoter utomlands, en ”säkerhetsventil” som kommer att kosta de norska skattebetalarna upp till 15 miljarder norska kronor.

En dyr ”säkerhetsventil”

Det är klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen (Arbeiderpartiet) som nu bekräftar att regeringens klimatpolitik har misslyckats. För att säkerställa att Norge uppfyller sitt åtagande att minska utsläppen med 55 procent till 2030 på papperet föreslår regeringen att budgeten för kvotköp ökas från 8,2 miljarder norska kronor till 15 miljarder norska kronor.”2030 närmar sig, och vi behöver en säkerhetsventil för att vara på den säkra sidan”, sa Bjelland Eriksen till Altinget.

Målet är att köpa kvoter motsvarande utsläpp på 15 miljoner ton koldioxid, en rent finansiell åtgärd för att överbrygga klyftan mellan politiska löften och den faktiska verkligheten i Norge.

Byråkratiskt misslyckande med EU

Enligt ministern är den främsta orsaken till den massiva ökningen den fortsatta osäkerheten kring Norges klimatsamarbete med EU. Regeringen vet fortfarande inte hur mycket av utsläppsminskningarna som är ett resultat av EU-samarbetet som kan räknas som norska. Denna brist på tydlighet i det överstatliga samarbetet innebär att norska skattebetalare nu måste bära den ekonomiska bördan av regeringens bristande kontroll.

Regeringens förslag är ett tydligt erkännande av att de ambitiösa klimatmålen inte kan uppnås i Norge utan att samhället åläggs kostnader som det inte är villigt att bära.