

Wagenknecht, som leder det vänsterorienterade tyska partiet som är uppkallat efter henne själv (Bündnis Sahra Wagenknecht – Vernunft und Gerechtigkeit), kritiserar de europeiska regeringarna för att de inte har gjort mer för freden i Ukraina för länge sedan: ”En bättre fred för Ukraina kunde ha uppnåtts för ett, två, tre år sedan.”
Roderich Kiesewetter från det regerande kristdemokratiska partiet CDU betonar dock vikten av ”robusta garantier”, skriver Die Welt.
Wagenknecht uttalade sig om möjliga säkerhetsgarantier i en intervju med WELT TV. ”Det kommer att leda oss in i ett krig med Ryssland. Det är ren galenskap.”
BSW-ledaren anser att en sådan lösning bara skulle förstärka Kremls rädsla för västliga militära styrkor, vilket hon tror utlöste det ryska kriget mot Ukraina.
”Det viktiga nu är att vi inser de verkliga orsakerna till kriget.”
När kriget började hade Ryssland tre huvudkrav: 1) Full kontroll över Donbas, 2) Krim och den viktiga marinbasen för Svartahavsflottan i Sevastopol måste säkras, och 3) Kiev måste avsätta vad Kreml beskrev som president Volodymyr Zelenskyjs nazistiska/fascistiska regering.
Kreml släppte det sista kravet ganska snabbt, men Putin och hans regering är ovilliga att förhandla om de två första kraven. USA har just sagt att Ukraina måste ge upp hela Donbas-regionen för att uppnå fred. Wagenknecht kritiserade också CDU-kanslern Friedrich Merz försök att använda frysta ryska medel för att finansiera vapenprojekt i Ukraina.
”100 miljarder av denna förmögenhet skulle kunna användas för återuppbyggnaden av Ukraina. Det skulle vara mycket mer i det ukrainska folkets intresse att göra dessa pengar tillgängliga än att köpa fler vapen och fortsätta detta krig i ytterligare ett eller två år. Det kommer ändå inte att pågå mycket längre än så.”
BSW-ledaren stöder USA:s president Donald Trumps 28-punktsplan, som flera EU-länder beskriver som en ”rysk önskelista”.
Wagenknecht anser att idén att utnyttja den ryska centralbankens tillgångar är ett politiskt misstag. Hon hävdar att det ”inte skulle vara något problem alls” för Ryssland att stämma för att få tillbaka pengarna.
Om Ryssland vinner målet kommer Tyskland att bli skyldigt att betala 200 miljarder euro av tyska skattebetalares pengar.
”Det är ren galenskap. Merz bryter också grovt mot sin ämbetsed att skydda det tyska folket från skada.”
Sådana tankar väcker tvivel om huruvida förbundskansler Friedrich Merz har behållit sitt förstånd, enligt BSW-ledaren. Här hemma vägrade till och med Labourpartiets regering att gå i god för konfiskeringen av ryska medel för att fördela dem till Kiev, mycket till Liberalpartiets ledare Gury Melbis besvikelse.
Kiesewetter: EU måste också tillhandahålla trupper
CDU-politikern Roderich Kiesewetter stöder dock idén om att få tillgång till ryska tillgångar.
”Det räcker helt enkelt inte att frysa ryska tillgångar, det är mycket viktigare att begränsa Ryssland”, sade den pensionerade översten till WELT TV.
”Till exempel bör skuggflottan inte längre samla in pengar åt Ryssland, och de frysta ryska tillgångarna bör göras tillgängliga för Ukraina under denna avgörande vecka.”
Därför bör Tyskland ställa tyska trupper som garantier för Ukraina, enligt CDU-politikern.
”Därför är mycket robusta garantier avgörande. Och det innebär inte minst att vara beredd att ställa trupper till förfogande, ta över luftförsvaret och ge Ukraina alla nödvändiga resurser.”
Detta innefattar också att ge staten möjlighet att förstöra fabriker på ryskt territorium.
”Vi måste själva bestämma Europas framtid. Och Ukraina måste vara helt säkert på att det kan bestämma om det vill bli medlem i Nato och EU.”
Men i Kreml visar Vladimir Putin liten vilja att backa i den nästan fyra år långa konflikten som utlöstes när ryska styrkor korsade gränsen till Ukraina i vad Kreml beskriver som ”en särskild militär operation”. Dödssiffran på båda sidor har sedan dess varit skyhög.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har upprepade gånger betonat att ett Nato-medlemskap för Ukraina skulle betraktas som en krigsförklaring och att Nato-styrkor på ukrainskt territorium skulle betraktas som legitima mål.
Storbritannien lovar ”boots on the ground” vid eldupphör i Ukraina
Till och med Kiev säger att man är villig att ge upp sin dröm om ett NATO-medlemskap. Men detta verkar helt ignoreras av europeiska ledare som Keir Starmer i Storbritannien och Emmanuel Macron i Frankrike i deras drömmar om att skapa en ”koalition av villiga”.
Det är dock svårt att se var EU-länderna ska hitta trupper för ett sådant projekt. Frankrike, Tyskland och Storbritannien – för att inte tala om Sverige – lider alla av enorma problem på hemmaplan till följd av självförvållade och destruktiva migrationspolitiska åtgärder.
En kontinent som antingen är oförmögen eller ovillig att tillhandahålla trupper och säkerhetsgarantier för Ukraina, ett land som är så stort att det nästan verkar vara en kontinent i sig?
En sådan lösning är helt beroende av att USA tillhandahåller en stark närvaro, men Trump verkar mer intresserad av att säkra USA:s intressen på västra halvklotet. Detta lämnar en demilitariserad och försvagad EU ensam med vad som verkar vara rena fantasier.
Samtidigt pågår förhandlingar mellan Ukraina och USA i Berlin, och idag har USA meddelat att 90 procent av frågorna som rör Ryssland och Ukraina nu har lösts.
