Europeiska kommissionen tar Tjeckien, Spanien, Cypern, Polen och Portugal till EU:s högsta domstol för att inte ha implementerat viktiga delar av EU:s kontroversiella tekniklag. Detta rapporteras av Remix News.

Europeiska kommissionen meddelade på onsdagen att den tar fem medlemsländer till EU-domstolen för att de inte har implementerat Digital Services Act (DSA), EU:s viktigaste lagstiftning för att reglera onlineplattformar.

De länder som står inför rättsliga åtgärder är Tjeckien, Spanien, Cypern, Polen och Portugal. Enligt kommissionen har dessa medlemsländer antingen inte utsett någon nationell samordnare för digitala tjänster (DSC) eller inte gett dessa organ den nödvändiga befogenheten att genomdriva DSA.

Dessutom har inget av de fem länderna infört sanktioner för överträdelser av förordningen, vilket krävs av Bryssel.

”DSA kräver att medlemsstaterna utser en eller flera behöriga myndigheter för tillsyn och verkställighet av DSA och att de utser en av dem till sin nationella DSC senast den 17 februari 2024”, säger kommissionen i sitt pressmeddelande. ”Medlemsstaterna är också skyldiga att ge sina DSC:er befogenhet att fullgöra sina uppgifter enligt DSA.”

Polen pekas ut för att inte ha utsett eller auktoriserat en nationell samordnare överhuvudtaget, medan Tjeckien, Spanien, Cypern och Portugal har utsett sådana organ men inte gett dem de rättsliga befogenheter som krävs för att fullgöra sina skyldigheter.

EU-kommissionen framhåller att DSA, som trädde i kraft 2022, är utformad för att skapa en säkrare onlinemiljö genom att kräva att stora plattformar och sökmotorer bekämpar olagligt innehåll, skyddar användarnas integritet och hanterar risker för allmän säkerhet.

Kritiker menar dock att förordningen går för långt genom att ge plattformar incitament att ta bort för mycket innehåll, vilket potentiellt kan kväva yttrandefriheten, att den lägger oproportionerliga bördor på mindre plattformar, vilket förstärker dominansen för stora företag (Big Tech), och att den äventyrar användarnas integritet genom att kräva dataåtkomst för tillsynsmyndigheter.

Tidigare under 2025 skickade Jim Jordan, ordförande för det juridiska utskottet i det amerikanska representanthuset, ett brev till EU:s teknikkommissionär Henna Virkkunen, där han uttryckte sin ”allvarliga oro över hur censurbestämmelserna i DSA påverkar yttrandefriheten i USA”. Han hävdade att överreglering från Bryssel i praktiken skulle skapa en ”de facto global censurstandard”, eftersom sociala medieplattformar i allmänhet använder en uppsättning riktlinjer för innehållsmoderering för konsekvent implementering runt om i världen.

X-ägaren Elon Musk har också uttalat sig om DSA:s byråkratiska natur och övernitiska inställning till innehållsmoderering, medan USA:s president Donald Trump själv kallade böter som Bryssel ålägger amerikanska teknikföretag för att inte följa DSA för en ”form av beskattning”.

I Europa har Maximilian Krah, parlamentsledamot för Alternative für Deutschland (AfD), hävdat att DSA är utformad för att undertrycka avvikande åsikter och att lagstiftningen ”är avsedd att förhindra oortodoxa och kreativa idéer från att delas på internet”.

Jessica Stegrud, EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna, hävdade att ett överdrivet fokus på att bekämpa desinformation och ”skadligt innehåll” kan underminera yttrandefriheten.

Kommissionen inledde först överträdelseförfaranden mot de fem länderna 2024. Formella underrättelser skickades till Tjeckien, Cypern, Polen och Portugal i april och till Spanien i juli. När medlemsländerna inte följde uppmaningen tog kommissionen ärendet vidare till EU:s högsta domstol.

Om EU-domstolen dömer till deras fördel kan länderna drabbas av ekonomiska påföljder och tvingas agera snabbt för att uppfylla sina rättsliga skyldigheter.