I Trumps tidevarv har världen fått den första amerikanska påven i historien. Kardinal Robert Francis Prevost har antagit namnet påve Leo XIV, och frågan som alla ställer sig är om hans pontifikat kommer att påverkas av hans nära band till sin föregångare, påve Franciskus.

”Habemus Papam!”

Vit rök steg upp från Sixtinska kapellets skorsten kl. 18.07 lokal tid och signalerade att konklaven hade uppnått den nödvändiga två tredjedels majoriteten bland de 133 kardinala elektorerna som samlats i Vatikanstaten. Idag har en ny påve valts, den 267:e ledaren för den romersk-katolska kyrkan.

Valet av påve Leo XIV, tidigare kardinal Robert Francis Prevost, markerar ett historiskt ögonblick i den katolska kyrkan. Som den förste amerikanske påven för han med sig en unik kombination av internationell erfarenhet och en pastoral vision som är nära förknippad med påven Franciskus. Ändå är det just denna koppling som orsakar skepsis bland traditionalister i kyrkan.

En progressiv påve?

Påve Leo XIV har tidigare varit prefekt för det inflytelserika biskopsmötet sedan april 2023. Hans bakgrund präglas av ett omfattande missionsarbete i Peru, där han tjänstgjorde både som präst och senare som biskop under totalt 22 år. Efter sin tid i Peru ledde han Augustinerna under två på varandra följande perioder. Denna erfarenhet gör honom till en internationell kandidat snarare än en rent amerikansk figur, vilket i viss mån lindrar oron för att välja en påve från en supermakt.

Som en påve med starkt fokus på miljöskydd, fattigdomsbekämpning och stöd till migranter fortsätter Leo XIV påven Franciskus pastorala linje. Han har sagt att biskopar inte ska agera som ”små prinsar som sitter i sina kungadömen”, och hans pastorala förhållningssätt handlar om att möta människor där de är. Detta skapar dock osäkerhet bland mer konservativa kardinaler, som har efterlyst en reträtt från Franciskus progressiva agenda.

Balanserat förhållningssätt

En annan aspekt av påven Leo XIV:s bakgrund som vållar debatt är hans hantering av fall av sexuella övergrepp mot präster. Även om han har kritiserats har hans kollegor lovordat hans förmåga till diskretion och reflektion över komplexa frågor. Han är känd som en god lyssnare och en skarpsinnig analytiker, vilket har gett honom många biskopars respekt.

Den katolska kyrkans biskop i Oslo, Fredrik Hansen, uttryckte sin glädje över valet. Till NRK sade han:

– Han är en missionärspräst. En religiös präst. En man som känner världen och som känner kyrkan.

Trots sitt rykte som en eftertänksam ledare är påven Leo XIV:s progressiva linje en utmaning för dem som förespråkar en mer konservativ kurs. Det faktum att han blev kardinal först 2023 innebär också att vissa ser hans pontifikat som en övergångstid snarare än en ny era.

Med påven Leo XIV i förarsätet står Vatikanen inför en delikat balansakt mellan att fortsätta Franciskus reformer och att svara på efterfrågan på mer traditionellt ledarskap. Hur han kommer att klara denna utmaning återstår att se.