×

Ur flödet/i korthet

Indien har jämnat mer än 500 moskéer med marken under det senaste årtiondet

Av: Arnt Jensvoll   6. maj 2025, 15:25
Bulldozeraktion mot moské med madrasa i Lucknow i norra Indien. Foto: Skärmdump video Telegram

Indien är mer än en stat, det är en civilisation formad av tusentals år av kontinuitet, men också av invaderande utlänningar – först islamiska sultanat, sedan brittiska kolonialister.

Sedan Narendra Modi och Bharatiya Janata Party (BJP) kom till makten 2014 med ett mandat att återställa den nationella stoltheten har mer än 500 moskéer och madrasor (islamiska skolor) – symboler för historiskt förtryck – rivits eller stängts.

Återupprätta Indiens nationella identitet

Den här utvecklingen, som inkluderar rivningen av Babri Masjid 1992 och Akhondji-moskén 2024, är en hindunationalistisk uppgörelse med det förflutnas trauman – och ett projekt för att återuppbygga Indiens nationella identitet och stolthet.

Mellan 1100- och 1500-talen dominerade muslimer stora delar av Indien genom Delhi-sultanatet och Mughal-dynastin. Deras brutalitet, våld och mord, förstörelsen av otaliga tempel, förblir ett trauma i det hinduiska medvetandet och en drivkraft i Hindutva-ideologin, som ser Indien som en hinduisk nation som måste återuppbyggas.

Babri Masjid

En uppsjö av moskéer uppfördes på ruinerna av gamla tempel, ofta för att förödmjuka hinduernas andliga och kulturella identitet.

Babri Masjid i Ayodhya – som byggdes på 1500-talet under mogulkejsaren Babur på den plats som miljontals hinduer anser vara guden Ramas födelseplats – revs 1992 och har sedan dess blivit den mest ikoniska symbolen för konflikten mellan hinduer och muslimer.

Destruktionen utlöste muslimska upplopp. För de flesta hinduer sågs det som en uppgörelse med Mughal-arvet.

2019 tilldelade Indiens högsta domstol marken för ett Ramatempel och det invigdes av Modi 2024, en ”seger” som hinduerna firade mitt bland rasande muslimer.

Andra exempel

Andra exempel på moskéer eller madrasor som har rivits eller stängts, främst i BJP-styrda delstater:

  • The Shahi Masjid i Prayagraj revs 2023 för att ge plats åt ett vägprojekt.
  • Shamsi Jama Masjid i Budaun, en 800 år gammal moské som domstolen fann var uppförd på ruinerna av ett gammalt tempel.
  • Akhondji i Delhi (2024), en 600 år gammal moské revs som en del av ett stadsutvecklingsprojekt.
  • Gyanvapi-moskén i Varanasi, som påstås ha byggts över ett förstört tempel, är föremål för en rättegång.

För hindunationalister innebär detta ett återupprättande av rättvisa, nationell stolthet, nedbrytning av parallella samhällen och stopp för radikalisering.

En enad hinduisk nation

2019 upphävde Modis regering artikel 370 som gav delvis autonomi till Jammu och Kashmir, Indiens enda muslimskt dominerade delstat. Regionen omvandlades till unionsterritorier under federal kontroll, ett drag som hindunationalister såg som ett steg mot en enhetlig hinduisk nation.

För BJP-anhängare var detta en uppgörelse med islamisk separatism – ofta motiverad som ett nödvändigt steg för att få kontroll över militanta rörelser i regionen.

Bulldozern som en kulturell symbol

Demoleringarna, särskilt i Uttar Pradesh och Delhi, motiveras med hänvisning till olaglig byggnation och/eller säkerhetsproblem, men har ett djupare symboliskt värde:

Under BJP har bulldozern blivit en symbol för både fysisk och metaforisk upprensning. Den representerar inte bara den fysiska rivningen av olagliga strukturer, utan också den metaforiska nedmonteringen av en historia av förtryck, pacificerande politik och sekulär självbelåtenhet.

Madrasorna

Madrasorna kritiseras för att vara ett parallellt system inom utbildningssystemet. De är i stort sett oreglerade och mer kopplade till religiös indoktrinering än till modern kompetensutveckling.

I delstater som Assam och Uttar Pradesh har myndigheter identifierat kopplingar mellan madrasor och radikala grupper. BJP-ledare har hävdat att ”vissa madrasor är centrum för rekrytering av jihadister”.

 

Rivaler har också fått stöd av samhällen som vill ha en modern, sekulär utbildning för sina barn – som i Assam 2022.

Nationalism och intolerans

I västvärlden framställer gammelmedia rivningen av moskéer och madrasor som intolerans. Ur ett hinduiskt perspektiv är rivningarna en kamp mot parallella samhällen och radikalisering – ett uttryck för rättvisa, likhet inför lagen och återuppbyggnad av en nationell identitet som har undergrävts av århundraden av utländskt styre.

Källor inkluderar: Times of India, Al Jazeera, BBC, Shahi Masjid, Wikipedia, Prayagraj, AP News, Guardian, Reuters, The Diplomat, MeghUpdates, V.D. Savarkar, Hindutva: Who is a Hindu?


Pakistanska senatorn Palwasha Mohammad Zai Khan hotar Indien med att ”grundstenen till den nya Babri-moskén i Ayodhya kommer att läggas av pakistanska armésoldater.”

Läs också