Hassan Eslaiah deltog i stormningen av Israel den 7 oktober 2023, och bilden av Hamasledaren Yahya Sinwar som kysser hans kind beseglade hans öde. Israel förföljer dessa människor till det bittra slutet. Det är också en del av återuppbyggnaden av avskräckningen.

På tisdagskvällen var det Eslaiahs tur.

Över 230 palestinska journalister och mediearbetare har dödats i israeliska attacker i Gazaremsan under de senaste 19 månaderna, enligt en sammanställning av siffror från Palestinian Journalists’ Society (PJS), Committee to Protect Journalists (CPJ) och Al Jazeera.

På tisdagskvällen dödades den palestinske fotojournalisten Hassan Eslaiah av israeliska soldater i Khan Younis.

Hamas säger att han blev mördad. Han dödades av en bomb på Nasser-sjukhuset. Israelerna visste förmodligen det. De har varit ute efter Eslaiah under en lång tid.

När bilden på de aktörer som användes av de stora byråerna och västerländska TV-stationer blev känd uppstod en obehaglig situation för västerländska medier.

NTB skriver att det är omöjligt för västerländska medier att skicka in sina egna, så de måste förlita sig på lokala aktörer. Men det är inte hela sanningen. Det motsatta är också sant: Hamas accepterar bara journalister som de känner.

Eslaiah skadades i ett luftangrepp mot ett journalisttält i april och vårdas på kirurgavdelningen på Nasser Hospital.

Förra veckan dödades ytterligare två journalister i Gaza. Yahya Sobeih var en av 28 som dödades i en attack mot en av Gaza Citys få kvarvarande restauranger, bara timmar efter att han blivit pappa för första gången.

Journalisten Nour Al-Din Abdo dödades samma dag i en attack mot en skola för flyktingar i östra Gaza City.

Många av de israeliska attackerna har varit riktade och träffat tydligt markerade bilar eller lokaler som används av journalister.

Andra journalister har dödats tillsammans med familjemedlemmar i attacker mot hem, tält eller skolor där de, liksom andra krigsflyktingar, hoppades kunna vara säkra.

Utöver de dödade har omkring 400 palestinska journalister skadats i attacker och omkring 50 hålls i israelisk fångenskap.

Efter OS i München 1972 införde Israel principen ”öga för öga”. De skyldiga skulle fångas, även om det tog flera år. Efter den 7 oktober var det väntat att Israel skulle tillämpa denna praxis, men västerländska aktörer kan inte ge dem hämnd. Istället anklagar de Israel för folkmord.

Vad skulle de själva göra? Hur skulle de själva reagera på en 7 oktober? Terroristattacker i Väst har bemötts med allt från invasioner till att lägga sig platt.