
Equinor har annullerat anbudet för byggandet av fyra försörjningsfartyg som drivs med ammoniak för användning på den norska kontinentalsockeln. Ammoniak som fartygsbränsle är en av grundpelarna för att uppnå regeringens självpåtagna klimatmål, och så många som 16 anläggningar för produktion av ammoniak i Norge planeras, men Eqinor är inte längre säker.
Anbudsrundan för att bygga ammoniakförsörjningsfartyg för 4 miljarder NOK startade 2024, men trots mycket tryck från politiska kretsar ligger kostnader och osäkerhet i Equinors affärsmiljö återigen bakom avbokningen. Med detta menar Equinor att det helt enkelt inte finns tillräckligt med fakta och data för att indikera att projektet kommer att bli en framgång, eller ens genomförbart i praktiken. Inte heller finns det några ordentliga regler på plats som bolaget kan förhålla sig till.
Idén att ammoniak är ”framtidens bränsle”, har ingen grund i faktiska resultat från verkliga verksamheter genom försök. Det är en ren papperstiger från politiker som helt enkelt har antagit den, baserad på ingenting annat än teori, beställd forskning och konsensus. Det finns ingen riskbedömning bakom, och eftersom beslutet om ”framtidens bränsle” har antagits utan någon faktagrund har det inte varit önskvärt att ha någon verklig debatt i den norska allmänheten, som vi ser med nästan alla klimatåtgärder.
Realitet möter politiska önskedrömmar
Equinor är dock ansvarig för sin egen verksamhet och andras liv och hälsa i den verkliga världen och inser att detta i praktiken är för riskabelt på flera sätt – oavsett hur mycket subventioner som erbjuds. Det är därför de inte vill vara den som tar risken att förverkliga klimatpolitikernas ”storslagna visioner och ambitiösa mål”, och kanske få skulden när något går fel. Det kan någon annan göra i stället, för det är mycket som kan gå fel när man inför ammoniak för daglig användning i industriella mängder.
Beslutet skapar naturligtvis negativa reaktioner från intressenter som inte är ansvariga för andra människors liv och hälsa, och som inte lämnas med skulden när något går fel. Precis som NHO har Norges Rederiforbund förvandlats till en politisk miljöorganisation som sätter klimatpolitiken framför medlemmarnas intressen. Norges Rederiforbund har länge ansett att projektet var viktigt för att få igång en grön omställning av offshoreflottan, och vd Knut Arild Hareide säger till E24:
”Processen har säkert lett till mycket lärande och teknikutveckling. Men det är en olycklig signal att en aktör som är så robust som Equinor inte ser att det är möjligt att förverkliga nollutsläppsprojekt som detta.”
Varför politikernas klimatmål är viktiga för Norges Rederiforbund kan ingen veta, och det verkar inte falla Hareide in att det är exakt resultatet av detta lärande och denna teknikutveckling som sätter stopp för att realisera teoretiska klimatåtgärder som denna i praktiken. För den är precis lika osäker, livsfarlig, ekonomiskt vansinnig och verklighetsfrånvänd som visselblåsarna har sagt i över tio år – precis som CCS-sagan, batterisagan, vätgassagan, havsvindssagan och alla andra politiska sagor som har gått snett.
Ammoniaksagan fungerar inte, just för att den aldrig har varit något annat än en saga.