Organisationen Svenska Freds har märkt en ökning av antalet ungdomar som hör av sig de senaste åren. ”Många som hör av sig till oss är oroliga för att bli inkallade till militärtjänstgöring”, säger Rebecka Lindholm Schulz på Svenska Freds till SVT.

Sedan värnplikten återinfördes i Sverige 2017 har allt fler unga människor hört av sig till organisationen med sin oro. I likhet med andra Natoländer uppgraderar Sverige nu sina militära styrkor.

”Många av dem som hör av sig till oss är oroliga för vad ett svenskt medlemskap i Nato kan innebära för dem”, säger Lindholm Schulz, expert på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Enligt Rebecka Lindholm Schulz tror inte Svenska Freds att den nuvarande utbyggnaden av det svenska försvaret är en bra lösning för framtiden.

”Vi tror inte att vare sig fler vapen eller militära medel kan skapa fred och säkerhet på lång sikt”, säger hon.

Istället förordar de förebyggande åtgärder som diplomati. Hon är också skeptisk till vad det kommer att innebära när allt fler unga människor kallas in till militärtjänstgöring.

”Utbyggnaden av försvaret och den militära upprustningen innebär att fler ungdomar kommer att tvingas göra militärtjänstgöring mot sin vilja”.

När Sverige gick med i Nato betonades det att svenskarna har mycket att erbjuda militäralliansen. Bland annat har de expertis inom feminism.

Utöver vapen och soldater kommer Sverige att bidra med ett ”jämställdhetsperspektiv”. Jämställdhetsmyndigheten (Jämställdhetsmyndigheten) har förberett sig inför Nato-inträdet genom att studera en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Annika Karlsson är enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten. Hon påpekade 2024 att Nato har mycket att förbättra eftersom det finns betydligt färre kvinnor än män på den militära och civila sidan av militäralliansen.

Karlsson påpekade att Sverige har stor erfarenhet och kompetens inom detta område. Det handlar bland annat om ”kunskapscentrum” och ”jämställdhetsrådgivare”.