När Trumps handlingar automatiskt fördöms oavsett vad de är, blir det tydligt att problemet för många inte är vad Trump gör, utan att det är Trump som gör det.

President Trump beordrade nationalgardet till Los Angeles efter omfattande upplopp i samband med razzior mot invandrare. Han gjorde detta med hjälp av en lag som heter Titel 10 i den federala koden. Men kan han göra detta utan tillstånd från delstaten och bryter han mot lagen?

Om vi ska tro demokraterna och vänstermedia, så har Trump brutit mot lagen. Vi citerar en historia från Aftenposten som har ungefär samma retorik som har upprepats i alla medier och bland de så kallade USA-experterna i Norge:

Upploppen i LA kan få stora återverkningar
Det här är en diktators agerande, inte en presidents. Kaliforniens guvernör reagerar starkt på Donald Trumps utplacering av nationalgardet i Los Angeles. Delstatens justitieminister säger att detta är olagligt.

Den rådande berättelsen är nu etablerad bland Trump-hatare i Norge: Diktatorn bröt mot lagen. Ändå visar flera nyhetsartiklar och expertutlåtanden, inklusive från liberala källor, att Trump hade laglig befogenhet att inleda utplaceringen av National Guard.

Trump använde lagen utan lögner och vilseledande retorik, till skillnad från krigshökarna bakom krigen i Irak och Libyen. Även om situationerna inte är direkt jämförbara får det en att undra: Om världen hade reagerat lika kritiskt på ledarnas agerande då som den gjorde på Trumps, hade då dessa krig kunnat undvikas?

Vi tittar på den lag han använde och expertkommentarer från flera källor, inklusive Newsweek, CBS News och Scripps News. Här förklarar presidenten själv varför han skickade nationalgardet.

President Donald J. Trump om att följa varje regel när han satte in nationalgardet i Kalifornien:

”Jag väntade på att guvernörerna skulle säga: ‘Skicka in nationalgardet’. De ville inte göra det… Jag sa till mig själv, om det händer igen, måste vi fatta snabbare beslut.” pic.twitter.com/rs72EuD1bi

– Vita huset (@WhiteHouse) 10 juni 2025

Vad är avdelning 10 i USA:s lagbok

Titel 10 i United States Code reglerar de amerikanska väpnade styrkorna, inklusive hur militären organiseras, finansieras och används, och inkluderar National Guard. Inom denna lag finns 10 U.S.C. § 12406, som ger presidenten befogenhet att ta kontroll över en stats nationalgarde i särskilda nödsituationer.

Nationalgardet kan kallas in i federal tjänst när:

(1) Förenta staterna, eller något av dess samvälden eller territorier, invaderas eller är i fara för invasion av en främmande nation;
(2) det finns ett uppror;
(2) det finns ett uppror eller hot om uppror mot myndigheterna i Förenta staternas regering; eller
(3) presidenten är oförmögen att genomdriva Förenta staternas lagar med de reguljära styrkorna.

Presidenten kan kalla in medlemmar och enheter av nationalgardet från vilken stat som helst i det antal som han anser nödvändigt för att avvärja invasion, undertrycka uppror eller genomdriva dessa lagar. När presidenten ”federaliserar” nationalgardet överförs kontrollen från guvernören till presidenten via försvarsdepartementet.

Trump och nationalgardet i Los Angeles

Slutet av förra veckan eskalerade upploppen i Los Angeles mot ICE:s räder till våldsamma sammandrabbningar med polisen och skador på federal egendom. En federal brottsbekämpande tjänsteman rapporterade till CBS News att flera officerare skadades. Trump motiverade nationalgardets ingripande med att protesterna hindrade federala lagar och utgjorde ett ”upplopp”, och använde 10 U.S.C. § 12406 som rättslig grund, inte den mer välkända Insurrection Act.

Vad säger juridiska experter?

Förre federala åklagaren Neama Rahmani säger till Newsweek att Titel 10 ger presidenten rätt att federalisera nationalgardet i händelse av utländsk invasion, uppror mot amerikansk myndighet eller när federala lagar inte kan verkställas.

Han tror att regeringens argument att upplopp hindrar ICE från att utföra immigrationsoperationer sannolikt kommer att hålla i domstol. Rahmani anser att det är osannolikt att en domstol, även med en liberal domare, skulle blockera legitim brottsbekämpning och förutspår att stämningar mot beslutet snabbt kommer att avvisas.

Förre åklagaren Gene Rossi stöder Rahmani och säger att presidentens breda befogenheter komplicerar Newsoms stämningsansökan. Rossi anser ändå att Trumps val att ignorera Newsom verkar politiskt motiverat. Han tycker att det är ironiskt att Trump inte använde nationalgardet den 6 januari 2021, men glömmer att Trump erbjöd trupper fyra dagar tidigare, vilket avvisades av Capitol Police för ”optikens skull”.

Jeremy R. Paul, juridikprofessor vid Northeastern University School of Law, säger till Northeastern Global News att presidenten har befogenhet att sätta in nationalgardet om en delstat inte upprätthåller federal lag, men betonar att juridisk befogenhet inte nödvändigtvis innebär att beslutet är rätt.

Jessica Levinson, juridikprofessor vid Loyola University, säger till CBS News Los Angeles att presidenten kan använda Title 10, särskilt avsnitt 12406, för att kalla in nationalgardet i en stödjande roll, till exempel för att skydda federala byggnader och anställda eller bistå ICE med personal. Hon understryker vikten av att beakta den lagstadgade befogenheten och dess begränsningar.

Steve Vladeck, juridikprofessor vid Georgetown University och expert på nationell säkerhetslagstiftning, anser att Trumps användning av lagen är betydelsefull, men inte nödvändigtvis ett maktmissbruk. Han påpekar att avsnitt 12406 inte ger extraordinära befogenheter och att nationalgardets roll begränsas av Posse Comitatus-lagen, som förbjuder militären att utföra polisiära uppgifter som normalt hanteras av ICE.

Lika amerikanskt som äppelpaj

Flera juridiska experter hävdar att president Trumps motivering för att sätta in nationalgardet är juridiskt svag, särskilt påståendet att situationen i Los Angeles utgör ett upplopp.

David Cole, professor i juridik vid Georgetown University, säger att rätten att protestera är en grundläggande del av den amerikanska demokratin, inte ett hot mot den nationella ordningen. Han säger till Scripps News:

– Detta är uppenbarligen inte upplopp. Det här är en protest. Folk går ut på gatorna för att de inte gillar vad regeringen gör. Det är lika amerikanskt som äppelpaj och lika lite uppror!

Vissa kritiker går så långt att de kallar reaktionerna på Trumps handlingar för ett klassiskt fall av Trump Derangement Syndrome i full blom – fas 5, inte mindre! Och när vi ändå är inne på fas 5 TDS, så har norska medier en del att förklara om sin bevakning.

Men sitt inte uppe och vänta på att korna ska komma hem från betet, det är osannolikt att det kommer att hända någon gång snart. För de kommer att fortsätta att låtsas att det som händer är lika amerikanskt som äppelpaj. Det kommer även kongressledamoten Maxine Waters att göra.

JUST IN: Rep. Maxine Waters säger att amerikaner inte ska lita på sina egna ögon, säger att det inte förekom något våld vid upploppen i Los Angeles.

Waters säger att man ska lita på sina egna ögon.

Waters säger att man ska lita på henne och inte på alla videor man sett på nätet.

”Det var inget våld.

”Det förekom inget våld. Jag var på gatan. Jag vet … Få det rakt…. pic.twitter.com/boy2Iao6SY

– Collin Rugg (@CollinRugg) 10 juni 2025