Anti-Trump-medierna har rört till det så att de inte längre har någon kontakt med verkligheten. Mönstret är detsamma: En vägran att ta in information som bryter mot deras ideologiska hållning. Om hatobjektet sedan visar sig ha helt andra kvaliteter än de påstådda blir avståndet mellan verklighet och fiktion oöverstigligt.

Västvärlden har aldrig sett något liknande som kampanjen mot Trump. Den har nu pågått i tio år och har lett till ett försvagat sinnestillstånd för medierna. Aftenposten är självklar, men Financial Times och New York Times är av samma skrot och korn. Tanken på att Trump är kapabel och kan lyckas är outhärdlig. Det är därför han får sparken i förtid.

Det allvarliga är att konsekvenserna av deras attityder och tankar är tredje världskriget.

Trump är dum, oförutsägbar och skapar kaos har varit deras ledmotiv ända sedan valrörelsen 2016. Där andra ser ett mycket kompetent team under hans andra mandatperiod, tror liberala medier att Trump inte har några experter omkring sig som kan leda honom rätt.

Substack-signaturen amuse har en analys av de experter som Financial Times missar runt Trump: Det var de som utvidgade Nato ända fram till Rysslands stränder och samtidigt reagerade undvikande när Putin invaderade Georgien och tog Krim. Det var denna blandning av expansion och eftergivenhet som lade grunden för Putins invasion av Ukraina. Den katastrofala reträtten från Afghanistan övertygade Putin om att hans väg var utstakad.

Medierna låtsas fortfarande att Trump är den store eftergiftsmannen, när det i själva verket är de själva. Trump har flera gånger visat att han inte drar sig för att använda väpnat våld: Han avfyrade 56 Tomahawks mot Assad, han dödade hundratals ryska legosoldater i Syrien och han slog ut Irans kärnvapenprogram. Medierna väljer aktivt eller omedvetet att inte se verkligheten. De förhåller sig till en falsk verklighet som de själva har skapat.

Detta skapar det vakuum i vilket Trump kan gå från seger till seger. Medierna skriker att han bara är ute efter ett fredspris. I själva verket är de nu medhjälpare till hans framgång. De erbjuder ingen verklig opposition eller alternativa lösningar. Bara propaganda.

Eliten har blivit ett brödraskap där man måste bevisa att man tror att Trump är galen och farlig för världsfreden och stabiliteten. Marius Reitan porträtteras som en tidigare vän till Trump som nu har tagit avstånd på Arendalsuka.

”Det finns inga vinnare i ett handelskrig, men ironiskt nog är USA den största förloraren”, sa Magnus Reitan (50), chef för Reitan Kapital och en av arvtagarna till dagligvarukedjan Rema 1000, till publiken på sitt eget event i Arendal.

Reitan säger att varenda ekonomisk analys han har läst i ämnet kommer fram till samma sak: USA kommer att förlora mest på införandet av nya tullar.

https://www.dn.no/handel/rema-arving-mener-investorer-velger-bort-usa-pa-grunn-av-trump/2-1-1856999

Den norska eliten kännetecknas av sin antiamerikanska linje, eftersom det är Trump som definierar det nya Amerika. Ju fler framgångar han har, desto starkare är han i allmänhetens ögon.

Arendalsuka definierar sig själv genom att bjuda in den obetydliga före detta talesmannen för första mandatperioden Anthony Scarramuci till Arendal. Ingen i USA lyssnar på Scarramuci längre. Han är en has-been. En nolla. Är det också dit Norge är på väg?

Tidigare har Tony Podesta, Hillarys kampanjstrateg 2016, bjudits in. Norge väljer personer som är komprometterade i den amerikanska offentligheten, men norska medier ignorerar det som kommer fram. För dem är Rysslands samverkan ett främmande ord. De lever som om Hillary vann valet.

Norska eliter mobiliserar mot Trump om handelspolitik, Gaza och Ryssland. Nu läcker Stoltenbergs medarbetare också till DN:</p

Utifrån det blå – medan Stoltenberg stod mitt på gatan – ringde telefonen. Det var ingen mindre än USA:s president Donald Trump i andra änden, säger källor till DN. Presidenten själv ringde från Ovala rummet.

Samtalet ägde rum i slutet av juli, några dagar innan Trump ringde till statsminister Jonas Gahr Støre.

Enligt DN:s uppgifter handlade samtalet om de tullar som USA tänkte införa på norska varor, men inte bara det.

Trump tog också upp Nobels fredspris i sitt samtal med Stoltenberg.

https://www.dn.no/politikk/fredsprisen/nobelprisen/jens-stoltenberg/kilder-til-dn-trump-tok-opp-nobelpris-i-tolltelefon-med-stoltenberg/2-1-1857308

Norska medier skiter i Trump och framställer honom som självcentrerad och dum. De har gjort det så länge att de har fått det i blodet. Han är en korkad diktator som vill ha medaljer. Den norska eliten är som de tyska diplomaterna som satt ringside i FN och skrattade åt Trump när han varnade dem för att bli beroende av rysk gas. De avslöjade att de såg ner på honom.

Trump vinner slaget om amerikanernas hjärtan. Norge identifierar sig med de amerikaner som är fulla av hat och bitterhet. Någon gång kommer amerikanerna att inse att norrmännen är bortskämda rikemän. Oljefonden har stigit dem åt huvudet. De tror att de kan komma undan med vad som helst: att uppvakta Hamas och sparka Trump på smalbenen.

Aftepostens redaktion sammanfattar den uppblåsta självbilden.

Situationen blir inte bättre av att Trump uppenbarligen är besatt av tanken på att vinna Nobels fredspris. Drömmen kan få honom att göra de vildaste eftergifter för Ukrainas räkning för att få slut på kriget.

Européer har en lång tradition av att se ner på amerikaner som ytliga och okunniga. Det var länge sedan detta stämde överens med verkligheten. Europa håller på att sjunka och USA under Trump håller på att stiga. Européerna har inte insett detta.

När de gör detta i samband med ett krig som har kostat över en miljon människor dödade och skadade, avslöjar det ett verklighetsgap som är farligt.

Detta är tyvärr inte satir, utan ett rimligt ”worst case”. Det är inte för inte som olika statsöverhuvuden försöker blidka Trump genom att nominera honom till fredspriset. Själv har han inte gjort någon hemlighet av sin önskan att göra det.

En annan fara är att Putin kommer att försöka muta Trump. Rapporter tyder på att de två också kommer att diskutera handel.

Problemet är inte att Trump försöker stoppa kriget. I sig förtjänar han beröm för att han försöker hitta lösningar som kan stoppa blodbadet. Problemet är att den vapenvila han försöker få till stånd mycket väl kan komma att ta betydligt större hänsyn till aggressorn Ryssland än till offret Ukraina.

Aftenposten och likasinnade medier har satt oss på en kurs som med obönhörlig logik leder till krig med Ryssland. Det är nästan ofattbart att vuxna människor kan läsa sådana plattityder och få dem att framstå som seriös journalistik.

Mycket av det Trump har sagt och gjort tyder på att han beundrar Putin, samtidigt som han ser ner på Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Inget tyder på att Trump förstår Putins ambitioner. Kremls härskare kommer inte att nöja sig med bara några få bitar av Ukraina. Putin vill ha mer mark och han vill förändra världsordningen. Det har han inte gjort någon hemlighet av.

Ett eldupphör på ryska villkor nu kommer snart att användas för nya framstötar: Resten av Ukraina. Moldavien. De baltiska republikerna.

Faran är att Trump efter mötet kommer att ge Zelenskyj ett diktat om att ge upp mark, ett diktat som ukrainarna varken kan eller vill följa.

Om Aftenposten och Barth Eide har några lovord till Trump så är det när de uppfattar att han tar deras parti och är beredd att sätta hårt mot hårt. Det är först när han följer deras recept som han får beröm.

Dessa uppfattningar gäller för de inflytelserika mainstream-medierna i väst. Om man ser på flirten med Hamas och kriget mot Trump i sitt sammanhang, verkar det som om den liberala eliten är på en dödsresa som de inte kan stoppa. De är på väg mot Armageddon.

Om Trump kan rädda oss från denna elit förtjänar han mer än ett fredspris.