
Connolly, liksom de flesta britter, blev upprörd efter att Axel Rudakubana brutalt dödat tre små flickor och skadat många fler i Southport, England. I ilska över vad som hade hänt skrev hon ett inlägg på X som hon raderade en timme senare. Inlägget löd:
”Mass deportation now, set fire to all the f****** hotels full of the bastards for all I care… If that makes me racist, so be it.”
(”Massdeportering nu, sätt eld på alla f-hotell fulla av de jävlarna för allt jag bryr mig … Om det gör mig rasistisk, så får det vara så.”)
Connolly greps och anklagades för anstiftan till våld för det hon skrev, erkände och dömdes till 31 månaders fängelse.
Lärare avskedad efter att ha kritiserat ”två rättssystem” i Lucy Connolly-fallet
Behandlingen av Lucy Connolly har orsakat mycket kontroverser. Många britter anser att hon inte borde ha fängslats överhuvudtaget och fallet har kommit att symbolisera ett orättvist rättssystem och inskränkningen av yttrandefriheten i Storbritannien.
Toby Young, chef för Free Speech Union (FSU), kommenterar frisläppandet på X:
”Det är glädjande att Lucy Connolly släpptes idag, men det faktum att hon har tillbringat mer än ett år i fängelse för en enda tweet som hon snabbt raderade och bad om ursäkt för är en nationell skandal, särskilt när parlamentsledamöter, fullmäktigeledamöter och antirasistiska aktivister från Labour som har sagt och gjort mycket värre har undvikit fängelse. Samma spelrum som de har haft borde Lucy ha haft.
Det test vi använder för att avgöra om någon ska åtalas för påstådd uppvigling till hat bör vara detsamma som i USA, nämligen om det var avsett att leda till omedelbar laglös handling och om det var sannolikt att det skulle göra det. Jag tror inte att Lucys tweet uppfyllde någon av delarna i detta test (och för att ett yttrande inte ska skyddas av det första tillägget måste det uppfylla båda). Om hon hade uppmanat sina följare att bränna ner ett visst härbärge kanske det inte hade klarat dessa tester, men det gjorde hon inte, och hon lade till orden ‘för allt jag bryr mig’, vilket tyder på att hon var likgiltig för om härbärgen i allmänhet brändes ner och inte uppmanade människor att bränna ner dem.
Hade hon förklarat sig oskyldig hade hon mycket väl kunnat bli frikänd av en jury, precis som Jamie Michael blev efter att ha åtalats för samma brott. Men hon beviljades inte borgen och hon var orolig för att hon skulle ha tillbringat mer tid i fängelse i väntan på rättegång än om hon hade erkänt sig skyldig. Hon förväntade sig inte att bli dömd till mer än två och ett halvt års fängelse.
Det som Lucy har utsatts för av den brittiska staten är ett tydligt fall av orättvisa. Hon har blivit ett bevis på att vi som slår larm om angreppen på yttrandefriheten i Starmers Storbritannien har rätt. Och om det är någon tröst, så hörs det larmet nu över hela världen, från Vita huset till Quinta de Olivos.”