2024 var inte heller något bra år, med en rörelsemarginal i personbilsverksamheten som föll till 8,1 procent av försäljningen före räntor, skatter och särskilda poster, vilket motsvarar en kraftig nedgång från 12,6 procent 2023. Nu har VD Ola Källenius meddelat att koncernen kommer att sänka produktionskostnaderna med 10 procent i år för att bromsa lönsamhetsfallet. Detta påverkar naturligtvis aktiemarknaden och utdelningen sänks därför med en euro till 4,30 euro per aktie.

Enligt koncernledningen tjänar Mercedes-Benz fortfarande bra med pengar, men har drabbats av en hel bukett av problem, där misslyckandet på den kinesiska marknaden framställs som det största problemet. ”Fastighetsmarknaden i Kina har varit instabil och rika människor har mindre pengar. Det har lett till att försäljningen av lyxbilar som framför allt S-klass har misslyckats där, samtidigt som försäljningen av elbilar från Mercedes inte har varit framgångsrik. Dessutom har problem med tullar, lägre försäljningsvolymer i allmänhet och ökande kostnader för effektiviseringsåtgärder bidragit till nedgången.

Ingen kritik mot kostnadsdrivande klimatpolitik

Vad koncernledningen inte nämner är de enorma kostnader som EU:s klimatpolitik har ålagt Mercedes Benz AG. Efter att Parisavtalet undertecknades 2015 stod det klart att produktionen av bensinbilar skulle fasas ut och politikerna krävde en snabb övergång till elbilar. Detta ledde till att Mercedes presenterade konceptbilen Generation EQ 2016 och den första Mercedes EQ-tillverkade bilen, EQC, lanserades 2019.

2021 tillkännagav Mercedes-Benz planer på att bli helt eldrivna till 2030, åtminstone där marknaden tillåter det. År 2022 sade företaget att det skulle lansera batteribilar i alla segment, och i år har Mercedes-Benz meddelat planer på att lansera tre elektriska arkitekturer för en helelektrisk framtid. Men det finns en fluga i salvan:

Tillverkning av batteribilar kräver betydligt större mängder naturresurser och är upp till 40 procent dyrare att producera än bränslebilar – vilket också gör försäljningspriset betydligt högre, utan att egentligen ge några uppenbara fördelar i gengäld – förutom snabb acceleration och en överprissatt miljöimage.

Detta har aldrig varit tillräckligt för att få försäljningen att ta fart, vilket vi ser i det annorlunda landet Norge. Som ett av de enda länderna i världen har regeringen gjort elbilar ”billiga” med enorma skattesänkningar och en motsvarande skattehöjning för bensinbilar, vilket gör att batteribilar ser billiga ut. Dessutom kämpar fordonsindustrin i Europa med brist på laddinfrastruktur, höga elpriser och motorvägar med hög hastighet där elbilar är olämpliga.

Blandade signaler om framtiden

Tillsammans har detta skapat mycket förutsägbara problem för elbilsförsäljningen i resten av Europa och Mercedes har också drabbats av en efterfrågan på elbilar som aldrig har levt upp till de politiska förväntningarna. Till och med andelen laddhybrider ligger relativt stilla på cirka 20 procent av marknaden. Så här kan det inte fortsätta, för som Mercedes VD Ola Källenius sa till investerarna på bolagets resultatträff:

– Att artificiellt försöka nå den siffran genom att pressa ut produkter på marknaden är inte meningsfullt.

Det var lite märkligt att komma på det först nu – tio år efter att beslutet fattades. Den signal bolaget skickar nu är att de behöver ”anpassa sig till en förändrad efterfrågan på elbilar”. Detta är inte sant. Efterfrågan på elbilar har alltid varit låg. Den var bara hög i matematiska modeller. I vilket fall som helst har Mercedes Benz minskat planerna på att 50 procent av försäljningen ska vara antingen elektrisk eller plug-in hybrid i år, och istället flyttat denna ambition till andra halvan av decenniet. De kommer också att fortsätta investera i förbränningsmotorer ”långt in på 2030-talet”.

Efterfrågan på batteribilar var ett fantasifoster i politiska kretsar, som har lagstiftat om att europeiska bilfabriker ska ställa om till att producera elbilar. Detta måste förverkligas utan flexibilitet. EU-politikerna kommer att fortsätta att tvinga fram produktion av batteribilar, men problemet? De kan inte tvinga människor att köpa dem. Detta är biltillverkarnas problem, och det är inte bara Mercedes Benz som har hamnat i den här knipan. Alla europeiska bilmärken har slagit samma vägg.

Mercedes säger ja till mer klimatpolitik

Mercedes vd är ändå inte kritisk till den politiska inblandningen i marknaden och bolaget säger sig fortfarande vara hängivet det gröna skiftet, elektrifieringen och utsläppsminskningarna som politikerna kräver. Det ska bli intressant att se hur avvecklingen av utsläppskrav och klimatmål i USA kommer att påverka resten av världen.

Sanningen är att styrelserummet på Mercedes Benz inte vet vad de ska göra, eftersom alla ramvillkor har vänts upp och ned, och ingen vet vad politiker eller bilköpare kommer att göra i framtiden. Men Mercedes Benz är en internationell fordonsjätte med stora finansiella muskler och det finns ingen risk att koncernen går i konkurs.

Detsamma kan inte sägas om mindre biltillverkare som Volvo, Jaguar och Maserati.