I en Sifo-undersökning säger tio procent att ökade priser har bidragit till stora förändringar i deras kosthållning. Ytterligare 27 procent säger att de delvis håller med om detta.

Svaren gavs i en nyligen genomförd befolkningsundersökning från forskningsinstitutet Sifo om norrmännens åsikter och attityder till mat. Undersökningen genomfördes före den senaste prishöjningen i juli. Ett nationellt representativt urval svarade på om de instämde i påståendet ”De ökade matpriserna under de senaste två till tre åren har bidragit till stora förändringar i min kost”.

Tio procent instämde helt, medan 27 procent instämde delvis – totalt 37 procent. Ungefär lika många, 38 procent, ansåg att prisökningen inte lett till några större förändringar medan 25 procent var neutrala.

”Vi blev lite förvånade över att fler inte var helt överens med påståendet, med tanke på att det har varit en markant ökning av matpriserna, vilket har inneburit att en större andel av hushållsbudgeten nu går till mat och dryck”, säger livsmedelsforskaren Annechen Bahr Bugge från Sifo vid Oslo Met till NTB.

Kan förstärka skillnader
Enligt Sifo visar vidare analyser att hushållets inkomst var den enda faktorn som hade ett tydligt samband med svaren.

Bland de med lägre hushållsinkomst uppgav 43 procent att prishöjningen lett till stora förändringar i deras kosthållning. Bland dem med högre inkomster var det bara 29 procent som uppgav detsamma.

– Detta tyder på att det finansiella handlingsutrymmet spelar en viktig roll för hur hushållen anpassar sig till ökade matpriser, skriver Sifo i analysen.

Norkost 4, en nationell kostundersökning om våra matvanor som publicerades förra året, visade att vuxnas kostvanor knappast är i linje med de nationella kostråden. Intaget av fullkornsbröd, potatis, frukt, fisk och mjölk har minskat. Studien visade också att priset är den viktigaste faktorn när vi väljer vad vi ska äta. ”Vi bryr oss om smak och hälsa, men priset trumfar båda när vi står i affären. Personer med låg hushållsinkomst har i genomsnitt en kost som är mindre i linje med de nationella kostråden. Det innebär lägre intag av frukt, grönsaker och fisk än rekommenderat och lägre än för resten av befolkningen.

– När matpriserna stiger kan sådana skillnader förvärras ytterligare, eftersom ekonomiska begränsningar i större utsträckning begränsar vad människor kan prioritera när det gäller mat, påpekar Sifo.

De hälsosammaste livsmedlen har ökat mest i pris

Sedan mitten av 2022 har prisökningen på mat och alkoholfria drycker varit högre än den generella prisökningen i samhället. Bara från juni till juli i år var inflationen 4,4 procent – en ovanligt kraftig ökning enligt Statistisk sentralbyrå. Prisökningen har varit särskilt märkbar för ett antal basvaror, såsom mejeriprodukter, grönsaker och kött.

Närings- och handelsminister Cecilie Myrseth reagerar starkt på utvecklingen. Hon har kallat dagligvarukedjorna Coop, Norgesgruppen, Reitan Retail och Oda samt leverantörerna Nortura och Orkla till nya möten den 25 augusti. Ämnet är den kraftiga prisökningen på mat och dryck.

– Prisökningen är oacceptabel. Jag vill inte stillatigande se på när konsumenternas oro ökar samtidigt som priserna stiger, säger Myrseth i pressmeddelandet om mötet.

Ett förslag som tidigare har lagts fram av norska Helsedirektoratet är hälsosam skatteväxling – att sänka skatten på det som är hälsosamt och göra ohälsosam mat dyrare. Det kräver dock politisk handling, vilket kan vara impopulärt.