Det finns inte längre det minsta tvivel: De två mäktiga underrättelsetjänsterna FBI och CIA deltog aktivt i förföljelsen av Donald Trump på en fabricerad grund, och de visste, liksom framstående demokratiska politiker, att det inte fanns något i anklagelserna mot Trump att han var en rysk agent och vann presidentvalet 2016 med hjälp av Vladimir Putin.

En av de journalister som hjälpte till att avslöja Rysslandsbluffen, John Solomon, förklarar i detalj hur FBI, CIA och ledningen för det demokratiska partiet gick tillväga för att till stor del underminera Trumps första presidentperiod 2017-2021.

Initiativet kom från demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton, som hade beställt och betalat för den så kallade Steele-dossiern – ett lögnaktigt dokument fullt av fantasifulla påståenden om Trumps påstådda ryska kontakter, inklusive affärer med ryska prostituerade. Allt detta var ren fiktion, men FBI använde det ändå för att få FISA-domstolen att godkänna spionage mot Trump, hans familj och nära medarbetare.

Spionaget fortsatte långt efter att Trump blivit president. Samtidigt fortsatte högt uppsatta ledare inom underrättelsetjänsten att vidarebefordra påstådda avslöjanden till vänligt sinnade medier som New York Times, Washington Post och CNN, som var mer än villiga att vidarebefordra dem. Operationen lyckades och än i dag tror en stor del av den amerikanska allmänheten att Trump vann valet 2016 enbart till följd av rysk inblandning.

Faktum är dock att Ryssland visserligen blandade sig i, vilket Kreml brukar göra, men Putin gynnade inte den ena kandidaten framför den andra. Hans syfte var att sprida allmän misstro mot USA:s politiska institutioner. Dessutom trodde han förmodligen att Clinton skulle vinna, och han påstås ha samlat in lite smuts som han kunde använda för att undergräva hennes förväntade presidentskap.

Som Solomon påpekar är detta långt ifrån första gången någon använder smutsiga tricks för att underminera en politisk motståndare. Men det är första gången som de mäktiga underrättelsetjänsterna har ägnat sig åt sådana skumma manövrar för att hjälpa en av kandidaterna – i det här fallet Hillary Clinton mot Donald Trump. Cheferna för CIA och FBI, liksom nyckelpersoner inom justitiedepartementet, visste mycket väl att de matade medierna med lögner och påhitt, men gjorde det ändå. Så ivriga var de att bli av med sitt hatobjekt Donald Trump, och det var med nöd och näppe som han inte fick tillbringa resten av sitt liv bakom lås och bom för något han inte hade gjort.

Som Solomon påpekar är USA västvärldens sista hopp om att bevara friheten, det fria utbytet av idéer och rättsstatens principer. I Europa har vi sedan länge börjat fängsla kritiker av makthavare för deras åsikters skull. Om USA följer efter och riktar in sig på Trumpanhängare kan västvärlden lika gärna packa ihop, för då är vi inte bättre än Putins Ryssland, Xis Kina eller mullorna i Teheran.

Därför är det avgörande att USA:s regering rensar upp i de federala institutioner som under ett decennium prostituerat sig med falska anklagelser och polisstatsmetoder.

Det hade passat danska medier att berätta sanningen om USA:s rullande statskupp, men det är nog för mycket begärt med tanke på det brinnande hatet mot Trump och det republikanska partiet, som de försöker få att se ut som journalistik.