×

Kommentarer

29Öppna inte munnen för ofruktbart prat, utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på. 30Gör inte Guds heliga ande bedrövad, den är sigillet som utlovar frihetens dag åt er. 31Gör er av med all elakhet, vrede och häftighet, med skymford och förolämpningar och all annan ondska. 32Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.

Efesierbrevet 4:29-32

I norska Kristiansand har ett nätverk av kvinnliga konvertiter till islam vuxit fram. Professorn i religionsvetenskap Levi Eidhamar tror att detta hänger samman med regionens starka tradition av konservativ kristendom.

Professorn säger till Vårt Land att han tror att islam kan ha en annan dragningskraft och räckvidd i dag än tidigare. Han har själv kontakt med flera av konvertiterna i Kristiansand och känner igen deras beskrivning av islam som en konkret och logisk religion.

Levi Eidhamar säger att många konvertiter betonar att kristendomen med sin treenighetslära upplevs som en rörig religion, men att islam ger dem klara svar. Medan kristendomen ofta beskrivs som en ”hjärtats religion”, med större utrymme för tolkning och personlig tro, upplever många att islam är mer regelbunden och logisk i sin lära.

Artikeln i Vårt Land borde oroa alla som är involverade i att predika eller undervisa om den kristna tron. För om invånarna i Sydnorge hade förstått vad treenighetsläran handlade om, skulle de ha insett att islams lära om den suveräne allsmäktige Allah leder till en helt annan förståelse av klarhet och logik än den jag antar att de söker, och det ser vi tydligt inför dagens bibeltexter.

Alla dagens texter handlar om Guds nåd, hans förlåtelse, men också om kravet på att vi skall förlåta varandra, ett budskap som är främmande för islam. Samtidigt som Gud ger människan ansvar för sina handlingar har han också gett henne ett löfte om förlåtelse för sina synder och frälsning för dem som kommer till honom. Allah, å andra sidan, kan inte ge sådana löften. För det första därför att Allah i sin allsmäktighet inte kan bindas av ett sådant löfte, och för det andra därför att människan under Allah inte har en fri vilja som kan utmana denna allsmäktighet.

Det enda tydliga svar som islam ger är att för Allah är allt möjligt. Han är inte begränsad av vare sig sanning eller en helig natur. Allah kännetecknas av sin vilja, inte av sin kärlek. Med andra ord kan Allahs allmakt inte begränsas av någonting, inklusive uttalanden som han tidigare har gjort.

Medan Gud skapade människan med fri vilja, där människan måste hantera sina synder och behovet av förlåtelse och frälsning, befinner sig människan i en helt motsatt position under Allah.

Islam är därför den kristna trons diametrala motsats, men i ett samhälle där kunskapen om kristendomen minskar framstår islam som ett svar på många människors sökande efter ordning och förutsägbarhet. Det är inte förvånande att en professor i religionsvetenskap inte förstår islams framväxt som en andlig fråga, att islam erbjuder en annan anda än kristendomen. Religionsvetenskapen är neutral i sanningsfrågan, det vill säga om det finns en Gud eller inte. Norge som nation byggdes dock på motsatsen, att Gud finns och att han har ett syfte med sin skapelse. Det var kristendomen, Jesu Kristi ord, som formade oss, på samma sätt som islam har format muslimska länder.

I en annan av dagens bibeltexter frågar Petrus Jesus hur många gånger vi ska förlåta vår nästa som syndar mot oss. Han undrar om sju gånger är tillräckligt, varpå Jesus ger det välkända svaret: Inte sju gånger, utan sjuttio gånger sju. Och varför just ett sådant antal? Det kan vara en avsiktlig kontrast till Lemek i 1 Mos 4:24, där det står ”Kain blir hämnad sju gånger om, Lemek sjuttiosju”. Detta handlar om obegränsad hämnd. Jesus vänder upp och ner på det och talar om obegränsad förlåtelse, vilket kyrkofadern Origenes (ca 185-254) påpekade: Varje gång vi förlåter kommer vi närmare Gud.

Detta budskap om obegränsad förlåtelse och Guds provocerande godhet finns inte i islam, snarare tvärtom. Medan Gud förlåter och älskar, även dem som förolämpar honom, kräver Allah bestraffning. Detta är den logiska och tydliga läran i islam.

Treenighetsläran är inte rörig eller oklar, den är grunden och utgångspunkten för all vår förståelse av en Gud som älskar och förlåter, men det krävs kristet ledarskap för att lära ut dess innebörd. Men det slår mig: Beror avsaknaden av sådan undervisning på en rädsla för att avslöja trons sanning för människor som vi i gamla tider gjorde allt för att omvända?