Den danska regeringen kommer att införa åtgärder för att förhindra att utländska studenter utnyttjar möjligheten till ren arbetskraftsinvandring.

En av åtgärderna kommer bland annat att ta bort möjligheten för utländska studenter att ta med sig familjemedlemmar till Danmark, skriver Danska TV2.

I åratal har så kallade studenter från framför allt Bangladesh och Nepal använt studievisum för att få jobb i Danmark, samtidigt som de har tagit med sig hela sin familj till den danska välfärden.

Berlingske har undersökt situationen på Roskilde Universitet (RUC) och gjort ett antal avslöjanden. RUC har varit i rampljuset för att ha använt utländska studenter som ett finansiellt verktyg för att rädda sin ekonomi.

Utländska studenter har gett RUC miljontals danska kronor i extra inkomster. Danmark som helhet kommer att stå kvar med kostnaderna.

Roskilde University räddade sin ekonomi genom att anta studenter främst från Bangladesh – medvetna om att detta skulle försvaga den akademiska standarden. Samtidigt svarade den ansvariga styrelsen upprepade gånger positivt på planen.

Interna dokument avslöjar nu vad flera politiker beskriver som en veritabel ”skandal”. Ansvarig minister är fortsatt tyst i frågan.

2022 gick RUC med ett tvåsiffrigt miljonunderskott och lösningen var att importera subventionerade studenter från Asien.

2024 kom var sjätte masterstudent vid RUC från Bangladesh – men det måste få ett slut nu, säger invandrings- och integrationsminister Kaare Dybvad Bek (S).

– Tyvärr har studieprogrammen använts som en bakdörr till den danska arbetsmarknaden. Vi vidtar nu åtgärder för att ta itu med detta, säger han.

Kaare Dybvad Bek. Foto: Udlændinge- og Integrationsministeriet

Regeringen inför nu sju nya åtgärder för att stänga den bakdörr till den danska arbetsmarknaden som tusentals utländska studenter har utnyttjat. Bland annat kommer det inte längre att vara möjligt för studenter att ta med sig sina familjer.

Här är regeringens sju åtgärder

1. Striktare antagningskrav till masterprogram och bättre urval av kvalificerade sökande.
2. Stärka universitetens kontroll av de sökandes utbildningsdokument.
3. Striktare kontroll av bristande studieaktivitet.
4. Högre studieavgifter och större förskottsbetalningar.
5. Avskaffande av möjligheten för utländska studenter att ta med sig familjemedlemmar.
6. Kortare vistelser för utländska studenter i jobbsökarsyfte.
7. National ID Centre kommer att hjälpa universiteten att verifiera antagningshandlingar och granska utbildningsdokument för bangladeshiska och nepalesiska studenter som redan befinner sig i landet för att bedöma om uppehållstillstånd har beviljats på grundval av falska handlingar.

Siffrorna visar att hittills har 58 procent av studenterna från Bangladesh tagit med sig familjemedlemmar till Danmark, medan hela 74 procent av studenterna från Nepal har gjort detsamma.

Motsvarande siffror för amerikanska och kinesiska studenter är 2 respektive 1 procent.

Totalt har 3.865 personer från Bangladesh beviljats uppehållstillstånd i Danmark baserat på detta kryphål under de senaste fem åren.

Regeringen kommer också att minska den period som studenter kan stanna i Danmark som arbetssökande efter avslutade studier. Perioden kommer att minskas från tre till ett år. Detta kommer att minska antalet asiatiska studenter, enligt Dybvad Bek.

– Det blir minst tusen färre, om inte flera tusen färre, som en följd av den här förändringen – och det är utöver två andra stora förändringar som vi har gjort tidigare år, som också har resulterat i minst några tusen färre i varje fall, säger han.

Inte ett nytt problem

Så tidigt som 2018 rapporterade Information att det fanns ett överflöd av nepalesiska studenter i klassrummen på RUC. Men ministern säger att han först blev medveten om problemen för ungefär ett år sedan.

– Vi blev medvetna om det här problemet förra hösten, så vi genomförde en undersökning för att ta reda på vilken typ av studenter som finns här – vilken är deras akademiska nivå? Vad motiverar dem att komma hit?

– Nu när undersökningen är klar har vi relativt snabbt bestämt oss för att stänga ner det här. Jag tycker att vi har arbetat snabbt”, säger Kaare Dybvad Bek.

Norge har också vidtagit åtgärder

Norska studenter utomlands måste betala dyrt. Men under en lång tid finansierades utländska studenter av norska skattebetalare.

De var också först i kön för att få tillgång till studentbostäder, vilket gjorde det praktiskt taget omöjligt för norska studenter att dra nytta av erbjudandet.

Men år 2023 införde Norge studieavgifter för studenter utanför EU, EES eller Schweiz. Detta ledde till en radikal minskning av antalet utländska studenter.

Norska universitet förlorade också på denna åtgärd, eftersom de får en subvention från regeringen för varje student. Men ministern för forskning och högre utbildning Sandra Borch (Sp) tyckte inte synd om universiteten.

– Det finns ingen anledning till att Norge, som nästan det enda landet i världen, ska ha gratis utbildning för alla.