Ökningen beror främst på att fler personer är sjukskrivna för psykiska besvär, inte att samma personer är sjukskrivna oftare. Detta enligt en ny analys från Nav.

Risken att bli sjukskriven på grund av psykiska besvär är med andra ord högre för hela befolkningen.

– Det tyder på att ökningen inte drivs av enskilda grupper utan sannolikt beror på förändringar i samhället som påverkat hela den arbetande befolkningen relativt lika, säger Lamija Delalic, en av forskarna bakom analysen.

Redan 2018, före pandemin, kunde man identifiera vissa grupper med högre risk att bli sjukskrivna för psykiska besvär. Det gällde kvinnor, personer i 30-årsåldern, personer med barn under 18 år, personer utan partner och personer inom yrken som kräver högskoleutbildning, försäljning, service och omsorg.

Den här riskbilden ser exakt likadan ut nu, bortsett från en något högre risk bland unga under 30 år.

– Vi hade nog förväntat oss att se en tydligare bild av förändringen, eller att vissa grupper skulle sticka ut med en större ökning. Istället har alla grupper i befolkningen en högre risk att vara sjukskrivna med en psykisk diagnos fem år senare. Det är ett lika viktigt resultat, säger Delalic.

Analysen avvisar förklaringar som ökad användning av hemmakontor, sociala medier och förändrad arbetspress i utsatta branscher.

Istället anser forskarna att det behövs mer forskning kring om befolkningens psykiska hälsa helt enkelt har försämrats, även om så inte nödvändigtvis är fallet.

– Det kan också vara så att människor tycker att det är lättare att gå till läkaren med psykiska problem nu än tidigare, eller att läkare har blivit mer förstående och accepterar att sjukskriva personer med psykiska problem, säger Delalic.

Det är dock möjligt att utvecklingen kan kopplas till coronapandemin.

– Det faktum att sjukfrånvaron med psykiska diagnoser också har ökat i flera andra länder indikerar att befolkningens psykiska hälsa kan ha förändrats efter pandemin, säger Delalic.