Var och en som vuxit upp i en kristen kultur har ett syndamedvetande, som motsvarar samvetet. Vi lär oss skillnaden mellan rätt och fel, lögn och sanning, från det att vi är små. Vänstern har inte denna medvetenhet om att människan är ofullkomlig och i behov av nåd. Tvärtom blir de provocerade när de möter gudstro och en känsla av synd. Som Hadia Tajik sa: ”Muslimer tror inte på synd.”

Kan det ha något att göra med islams historia av våld, både mot det egna folket och mot andra? De känner inget dåligt samvete, de ber inte om ursäkt. Det finns inga monument över offren, ingen krönika över deras levnad.

Nu har islam och vänstern mötts i förnekandet av syndamedvetandet och det ger en ömsesidig bekräftelse. Vänstern frikänner islam. De ska aldrig behöva be om ursäkt, oavsett hur avskyvärda brott de begår. Det är därför Mamdani nu kandiderar till borgmästare i den stad där hans trosfränder begick tidernas terrorattack för 24 år sedan. Historien har vänt 180 grader. Angriparna har erövrat staden. Ingen borde tvivla på att detta är blodigt allvar. Men inte för de unga människor som flockas kring Mamdani. Steve Bannon säger att Mamdanis kärntrupper består av unga universitetsutbildade judar. Du läste rätt. Men detta har varit synligt under en lång tid: Judar har inte längre en spärr som hindrar dem från att ansluta sig till krafter som vill förgöra dem, även om de inte gör någon hemlighet av sina avsikter.

Västvärldens undergång är bara möjlig när de institutioner som skulle skydda civilisationen blir grogrund för dess fiender. De stora prestigeuniversiteten är fyllda med vänster- och vänsterextrema lärare. De överför sin ideologi till sina studenter, som blir woke och fanatiska, precis som studenterna i Kina under Maos kulturrevolution. Flera kineser som upplevde den tiden säger att stämningen är densamma.

Men så långt behöver vi inte gå: Undertecknad känner igen tankesättet och attityderna från 1960-talet i dagens mediala och politiska verklighet. Det allvarligaste är den osynliga partilinjen: Det går en linje från Amrit Kaur till Aftenposten. Kaur är en enfant terrible som säger samma sak som Aftenposten gör på ledarplats. Den enda skillnaden är stilen och viljan att provocera. Jämförelserna, fiendebilderna, slutsatserna är desamma.

Vanliga människor inser inte att de matas med hatpropaganda som banar väg för mord och politiskt våld varje dag.

Charlie Kirk var exceptionell. Det var därför han dödades. Men det finns mer att komma med, och det kommer att finnas mer att komma med så länge vänstern inte imploderar in i sig själv, och vi ser inga tecken på det.

Meloni, Netanyahu och Milei framför sina kondoleanser, men inte Støre, Frederiksen och Starmer.

Medkänsla för en politisk motståndare finns inte i deras politiska vokabulär. Inte ens när han dödas för sina åsikters skull.

De åsikterna är inte godkända av dem, så kanske finns det ett samband? Kanske bad han om det, kanske orsakade han det själv?

Documents John Martin Johansen skrev några kloka rader i går kväll. Han tog vänstern på orden, särskilt NTB:

De kan inte ens avstå från att demonisera en person efter att han har dödats. Vad krävs för att medierna ska visa respekt för någon som de är oeniga med?

Den här skrämmande bevakningen av ett mord är en varningssignal för vad som händer i medierna idag. Den visar att den journalistiska integriteten och de etiska normerna är borta. Allt som återstår är en politisk agenda som demoniserar och förlöjligar alla med en annan åsikt.

Den som ägnar sig åt demonisering på falska grunder förstör det politiska samtalet. Det är vad vänstermedia har gjort under de senaste 30 åren och de visar inga tecken på att ändra kurs. Likt Macbeth har de vadat så djupt och långt ner i floden att det är för sent att vända tillbaka. De fortsätter.

Ingen ånger. Snarare ett försök att rentvå sig själva.

Tove Bjørgaas, som har blivit herostratiskt berömd för att ha satt en ny standard för socialistisk hatpropaganda, sade i morse att det var tänkbart att mördaren stod till höger om Kirk politiskt. Detta säger hon utan en enda referens, för sådana behöver inte NRK när det gäller högern. Då kan man säga vad som helst.

Målet är att besegra all opposition. Med 77 miljoner amerikaner som röstar på Trump är det inte något som kan göras i en handvändning.

Men skottet mot Kirk var ett skott rakt i hjärtat av Amerika. Det får man inte en känsla av när man lyssnar på och läser norska och svenska medier. Där distanserar de sig själva: USA befinner sig i en våldsspiral som drivs av båda sidor. Eftersom Trump utmanar etablissemanget är det han som har eskalerat läget.

Det är sant att Trump har eskalerat, han har utmanat och vunnit över etablissemanget och de kan inte stå ut med det. De har odlat ett brett spektrum av verktyg under lång tid, och ett av dem är politiska mord.

Medierna talar inte om det. De uppehåller sig inte vid attacken den 13 juli i Florida. De vänder ryggen åt fakta som kan störa deras verklighetsuppfattning.

Vänsterns tolerans och försvar av våld är en långvarig tradition som går tillbaka till den franska revolutionen.

För att rättfärdiga våld måste media och politiker stämpla högerns argument som så fruktansvärda att de rättfärdigar våld.

Aftenposten skriver inte om alla de transpersoner som återvänder med vapen för att döda barn och lärare på de katolska skolor de gått på. Eller hänvisar till de manifest som de lämnar efter sig. Det är för obehagligt, det skulle påminna för mycket om Breivik, som också hade bisarra sexuella böjelser. Eller Manshaus. Kanske berättar dessa avvikare något om samhället som media och politiker inte vill höra. De vill hellre använda dessa massmördare när det passar dem.

Den som är bekant med kommunisternas våldsanvändning känner omedelbart igen retoriken som stämplar motståndare och ursäktar våld mot dem. Det är dit USA har varit på väg under lång tid.

Det har vi också. Det är bara inte lika synligt, eftersom vi inte har en Maga-rörelse som samlar tusentals till varje möte.

Men ideologin är densamma.

Man får inte kritisera kritisk rasteori, transideologi, män i damidrott, hbtq, det är bortom all diskussion. Historien har nått nya nivåer och lämnat det gamla bakom sig. Därför gläds NRK åt historien om de tre männen som lever i ett förhållande och som har kunnat få barn för att en av dem var kvinna och behöll sin livmoder.

Men det finns inga medier som kan bemöta NRK, för inte ens Vårt Land och de liberala kristna utmanar dessa berättelser. Vebjørn Selbekk förlöjligar Charlie Kirks politiska och religiösa budskap. Det finns grupper runt om i Norge idag som försvarar Trumps Amerika, men de blir uthängda av Helge Simonnes, hans efterträdare Bore och Selbekk. Deras avhopp innebär att folk inte märker att Norge standardiseras, att det finns åsikter som inte längre tolereras.

Från andra sidan kommer begreppet desinformation och införandet av ”redaktionellt styrda medier” som de enda man ska lyssna på.

Det finns en osynlig hand här. När medierna utser ”experter” som har en precisionsnivå som ger lyssnaren noll insikt och tvärtom gör honom dummare och dummare är det ingen tillfällighet. Det är en avsiktlig policy.

När de kan ljuga så djärvt och fräckt som de gör varje dag, beror det på att de har gjort sig av med sitt samvete. Det existerar inte.

Då behöver man inte ta konsekvenserna av sina egna ord och handlingar. Folk kan stå upp och säga att de önskar att Matthew Crooks hade lyckats den 13 juli eller att hela händelsen är påhittad. Vanliga norrmän kan säga att de önskar att skottet hade träffat Trump. Det skulle ha varit otänkbart för några år sedan.

I onsdags på Utah University blev denna ideologi en kula. Vänstern är historiskt sett gravid med våld och den ideologi som Demokraterna har anammat är våldsam i sin extremitet.

De har fått många chanser att ändra sig, men de tar dem inte.

Lauren Boebert bad på onsdagskvällen representanthuset att minnas Charlie Kirk i en gemensam bön. Flera demokrater ropade ”no”, det ville de inte vara med på.

Illinois guvernör Pritzker sade i går kväll att Kirk tillhörde en miljö som använde en retorik som spred polarisering och hat. Han sa detta samtidigt som han framförde sina kondoleanser. Vänstern kan aldrig vara oreserverat empatisk mot en politisk motståndare, utan måste utnyttja varje situation till sin egen fördel. Pritzker överväger att kandidera till Demokraternas presidentkandidatur. Han vet mycket väl vad han säger.

Men våra medier håller med honom: Charlie Kirk var ytterst ansvarig för sin egen död.

På ytan låter detta som en kvasikristen ”alla som griper till svärd skall dödas med svärd”.

Den här tillskansade kvasireligionen, en blandning av kristen etik och marxism, är vänstern som ger sig själv absolution a priori. Innan brottet har begåtts. Det är därför de aldrig kan reagera helhjärtat på att Iryna Zarutska blir knivhuggen på lokaltåget när gärningsmannen är en schizofren, hemlös svart man. De tycker synd om honom. Han är ett större offer än vad hon är. Charlie Kirk kommenterade mordet på Iryna i en av de sista inläggen han gjorde på nätet:

När han diskuterar den mördade ukrainska flyktingen Iryna Zarutska noterar han att det finns en rasmässig dubbelmoral. https://t.co/QEWte06voc

– Remix News & Views (@RMXnews) 11 september 2025

Socialdemokratin i Västeuropa är gripen av samma sadomasochistiska empati med Den Andre och är villig att tolerera alla offer, så länge det inte påverkar dem själva. I själva verket är denna mentalitet ett uppror mot Gud. När man inte längre kan känna empati med en människa för att man har större sympati för förövaren, då väljer kulturbärarna ondskan.

Det finns mycket ondska i vår tid och den kommer från vänster.

Det är därför man har fått en kristen väckelse i USA och ingen symboliserade den bättre än Charlie Kirk.

Var det därför han var tvungen att dö? Han var en symbol för den förening av kristendom och politik som man inte finner i Västeuropa, men som Centraleuropa erkänner. Där sätts yttrandefriheten i främsta rummet. Kirk bad alltid dem som inte höll med honom att träda fram.

Vänstern har under lång tid avskaffat yttrandefriheten. Den existerar nu bara för dem med rätt åsikter.

Nu har de gått vidare till att försvara våldsanvändning mot dem med fel åsikter.

Det är framtiden.

Våra medier låtsas stå utanför. Det gör de inte. De har odlat samma ideologi i decennier och deras rötter är djupt rotade i en historia som rättfärdigar våld.

För att kompensera och döva sitt eget dåliga samvete tar de tillfället i akt att lägga skulden på den politiska högern.

Det är deras fel. Alltid.

Och som de sa på 60-talet: Fienden står alltid till höger.