Peter Paul Rubens (1577–1640).
Olje på eiketre, 79 x 109 cm, Alte Pinakothek, München.
Beretningen om Suzannah og de to eldste finner vi bare i det gresk-språklige tillegget til Daniels bok, som regnes blant Ketuvim (Skriftene) i den jødiske tradisjon, men blant Profetene i den kristne. I Septuaginta finner vi den i Daniel 13.
De greskspråklige tilleggene finner vi etter kapitel 3, Asarjas bønn og De tre unge menns hymne, og to etter kapitel 12, Suzannah og Bel og dragen.
Carl Michael Bellman (1740-1795) gjorde sin egen vri på beretningen om Suzannah i Fredmans sång nr. 41. Den skal nevnes at Sven Bertil Taube (1934-2022) ikke synger alle strofene.
Joachim uti Babylon
Hade en hustru Susanna.
Töm vår kanna; :||:
Skål för des person!
Joachim var en genom ärliger man,
Frun lika ärliger också som han;
Fru Susanna :||:Många hjertan vann.Tacka vil jag Joachims fru,
Skål för hvar dygdiger maka!
Lät oss smaka :||:
Denna saften nu.
Klinga med glasen, lät oss sjunga i chor!
Gosse, Flicka, Gubbe och Mor!
Lät oss sjunga, :||:Skålen är så stor.Joachim var för riker spord,
Kunde tractera sin nästa,
Ge til bästa :||:
Vid et dukadt bord;
Frun uti huset vann så mycket behag,
Hungriga friare hvar endaste dag.
Hurra gubbar :||: I så lustigt lag!Käraste bröder, hör nu då på
Hvad den Frun månde hända:
Två uptända :||:
Kring om hänne gå.
Gubbarna flåsa, krypa tyst om hvarann;
Skönheten fans just där kärleken brann.
Fru Susanna :||:Trogen var sin man.Joachims trägård var med maner;
Lusthus, tapeter af siden.
Middags tiden :||:
Gick Susanna ner.
Ekar och Lindar stodo rundt om en Dam.
Sköna Susanna hon plaska och samm.
När hon plaska, :||:Skymta liljor fram.Ner uti blomster-gården nu
Gingo allena två bofvar,
Slogo lofvar :||:
Kring vår lilla fru.
Hej, sade bofven til den andra så slem,
Hej det är middag kom lät oss gå hem.
Två Canaljer :||: I hvar enda lem!Väl förstår man gubbarna nog,
Hvad de hade i sinne;
Hvita linne :||:
Ögat lätt bedrog.
Ögat drog hjertat, men Susanna drog alt.
Lås var för porten, det var så befalt.
Hurra gubbar! :||:Blodet blifver kallt.Så var sakens sammanhang,
Himlen Susanna belöna,
Bland de sköna :||:
Har hon dubbel rang.
Klinga med glasen, lät oss lefva väl!
Vackra små hjertan uti tankar och själ.
Lät oss dricka :||:Utan larm och gräl.