Inför fredsprisutdelningen den 10 december varnar historikern Stein Tønneson för att Norge kan komma att straffas av Donald Trump om han inte får priset.

Samtidigt väcker kontroversen kring Trumps kandidatur en större fråga: Vad har Nobels fredspris kommit att symbolisera, när kommitténs egen historia inkluderar utmärkelser till terroristledare och presidenter utan några påtagliga fredsresultat?

Rädsla för straff från Trump

I en intervju med Klassekampen uttrycker Stein Tønneson, seniorforskare emeritus vid Prio, en tydlig oro för konsekvenserna om Donald Trump inte får det pris som han uppenbarligen anser sig förtjäna.

– Det faktum att han säger att detta kommer att vara ”a big insult to our country” är oroande, säger Tønneson och bekräftar att han tror att Norge kan komma att påverkas.

Trots denna ”risk” anser Tønneson att det är ”uteslutet” att Trump kommer att få priset, eftersom presidentens allmänna politik och beteende strider mot vad han kallar ”norska och Nobelideal”.

Kontroversiella vinnare i historien

Kritiker av Nobelkommitténs bedömningar påpekar dock att dessa ideal har tänjts långt tidigare. År 1994 gick priset till Yassir Arafat, ledare för PLO, en organisation med en lång historia av terroristdåd. Priset var så kontroversiellt att en av kommittémedlemmarna, Kåre Kristiansen, avgick i protest.

År 2009 delades priset ut till Barack Obama, mindre än ett år efter att han tillträtt som president och innan han hunnit uppnå några konkreta fredsresultat. Priset kritiserades internationellt för att vara baserat på hopp och retorik, snarare än faktiska gärningar.

Oslo 10.12.2009. Fredspristagaren och president Barack Obama (sittande) skriver i gästboken, medan Nobelkommitténs ordförande, Thorbjørn Jagland, Michelle Obama och Sissel Rønbeck tittar på Nobelinstitutet. Senare samma dag fick Obama Nobels fredspris 2009. Målning av Alfred Nobel på väggen. Foto: Terje Bendiksby / NTB

Trumps anhängare pekar däremot på ett antal konkreta utrikespolitiska resultat. De mest framträdande är Abraham-avtalen, som säkrade en historisk normalisering av förbindelserna mellan Israel och flera arabländer, inklusive Förenade Arabemiraten och Bahrain. Dessutom förhandlade hans administration fram ett avtal om ekonomisk normalisering mellan Serbien och Kosovo.

För närvarande är Trumpadministrationen också djupt involverad i att försöka få till stånd ett varaktigt fredsavtal för Gaza.

Trots dessa resultat anser Tønneson att Trump inte är en värdig kandidat.

Den nuvarande debatten handlar därför mindre om Trumps faktiska bidrag än om Nobelkommitténs egen trovärdighet och politiska partiskhet.