Krig och ungdomsbrottslighet är tänkt att föra européer samman. Det spelar på yttre och inre rädslor. Det är mycket speciellt när forskare förutspår krig med Ryssland om några år.

Den tyske militärhistorikern Sönke Neitzel sade nyligen i en intervju med den danska tidningen Politiken att ett krig med Ryssland kan komma tidigare än vi tror. Professorn förutspår att det finns en mer än 50-procentig risk för krig mellan europeiska och ryska markstyrkor inom de närmaste åren.

Experter, politiker och journalister spelar över ett register som är variationer på krig. De måste veta att detta gör människor oroliga. Det har pågått i snart fyra år. Carl Bildt talade om att kriget skulle pågå i tio år. Än så länge finns det inget synligt motstånd mot kriget i Europa, även om man kan ana att det ligger under AfD:s framväxt.

Det här skiljer sig markant från när USA gick i krig i Iran. Då var det massiva antikrigsprotester.

Nu är det Gaza som samlar en ny koalition på gatorna, medan vänstern dominerar allmänheten. De saknar opposition. De väljer att ignorera det faktum att attacker mot judar kan komma när som helst.

Försvaret går inte att bortförklara. Ändå följer den ena kampanjen på den andra: Armadan av nödhjälp, och nu: Israels uteslutning från internationell fotboll, cykling och Eurovision.

Aktivisterna, som det finns många av i media, är oberörda av det faktum att bojkotten av Israel väcker historiska minnen.

Men det verkliga kriget, det stora kriget, som Europa stödjer, debatteras inte. Tvärtom.

Nu byggs en drönarmur tvärs över Europa. Där det tidigare fanns en järnridå kommer det nu att finnas en drönarmur.

Under täckmantel av dialog om kriget kan politikerna ta upp andra gränsöverskridande frågor och föra in dem under det europeiska paraplyet.

Støre kommer att leda en grupp i den europeiska politiska gemenskapen på torsdag för att ta itu med hybridhot. Under detta möte kommer han att ta upp ungdomsbrottslighet, som han kallar det. ”Detta är ytterligare en möjlighet att knyta Norge till EU. Vi är annars medlem i Schengen.

Statsminister Jonas Gahr Støre vill ha ett närmare polissamarbete med europeiska länder för att bekämpa ungdomsbrottslighet.

– Det här är ett internationellt fenomen. Det finns gäng som arbetar via internet för att rekrytera ungdomar, och vi kan inte låta politiken hamna på efterkälken tekniskt och utredningsmässigt när det gäller dessa grupper”, säger Støre.

Han deltar i Europeiska politiska gemenskapens (EPC) möte i Köpenhamn på torsdag tillsammans med de flesta av Europas stats- och regeringschefer. Sammanlagt 47 ledare har meddelat sin ankomst.

Skakat Norge

Støre själv kommer att leda ett rundabordsmöte om nya och hybrida hot. Ett av de ämnen han kommer att betona där är hur man ska tackla den växande ungdomsbrottsligheten, som ofta är gränsöverskridande.

Norge har den senaste tiden skakats av flera fall där unga pojkar så unga som 13 år har frihetsberövats efter allvarliga våldsincidenter. Enligt polisen kan flera av fallen ha kopplingar till internationell gängkriminalitet.

– Det här är nu en paneuropeisk fråga, med allt yngre gärningsmän som begår allt grövre brott och som har stöd i andra länder. Detta skapar ett behov av ett mycket nära polissamarbete i Europa”, säger premiärministern.

Men det får inte bli så mycket uppmärksamhet på hybridkriget att det överskuggar det verkliga kriget i Ukraina. Han kommer att träffa Zelenskyj senare på torsdagen.

Norge vill vara en del av drönarmuren, säger Støre.

– Det här är gemensamma hot som vi upplever i Europa. Och vi måste vara en del av svaret på dem, säger han.

Det är dock högst oklart hur en drönarmur kommer att se ut och inte minst vad den kommer att kosta. Tyskland, som är EU:s största ekonomi, är öppet skeptiskt till planen.

Behövs omprövning

Dronor kommer i alla fall att spela en större roll i norsk försvarsplanering framöver, säger Støre.

– Drönare och de här mobila enheterna kommer att spela en mycket större roll i framtiden. Vi kommer att behöva ompröva vår försvarsplan i många sammanhang på grund av detta, säger han.

På frågan om han vill ha en drönarmur i Finnmark svarar Støre:

– Jag vill ha förstärkt kapacitet så att vi kan följa vad som händer, komma in tidigt och förhindra att det blir ett problem. (NTB)