En kommentar i en av landets dagstidningar varnar med darrande penna för ett ”auktoritärt övertagande” av amerikanska medier, lett av Donald Trump.

Skribenten i Dagsavisen jämför presidenten med Putin och Erdoğan och målar upp en bild av en demokrati på randen till kollaps. Denna panikartade reaktion är inte en analys av verkligheten, utan ett symptom på en medieelit som i dödsångest inser att dess eget decennielånga sanningsmonopol håller på att upplösas.

I åratal har en liten handfull mediekonglomerat med en tydlig vänsterprägel kontrollerat 90 procent av det amerikanska medielandskapet. De har bestämt vad som är nyheter, vilka som är hjältar och vilka som är skurkar. Denna massiva maktkoncentration har aldrig setts som ett demokratiskt problem. Men nu, när personer som Elon Musk, Larry Ellison och Bari Weiss utmanar detta monopol och skapar en verklig åsiktsuppdelning, hörs plötsligt rop på auktoritärt styre.

Det som nu sker i USA är inte ett maktövertagande, utan en efterlängtad korrigering. Det är inte mångfalden som är hotad, det är ekokammaren. Att Donald Trump har stöd av några av dessa nya ägare är inte ett tecken på att han ”kontrollerar” medierna. Det är ett tecken på att den likformighet som har präglat mediernas bevakning av honom under ett decennium äntligen håller på att brytas ner.

Larry Ellison, ordförande och teknisk chef för Oracle Corporation, sitter i Vita husets ovala rum när president Donald Trump undertecknar en exekutiv order måndagen den 3 februari 2025 i Washington. Foto: Evan Vucci/AP/NTB

Den mest absurda delen av denna klagan är varningen om att rösterna ”stryps” och ”annulleras”. För vem är det som i åratal har varit de verkliga arkitekterna bakom avbokningskulturen? Det är just medieetablissemanget som nu fruktar för sin egen framtid. I åratal har de använt sin makt för att strypa, avbryta och tona ned de röster som nu kallas ”alternativa medier”.

De har stämplat all kritik som konspirationsteorier och avfärdat besvärliga konkurrenter.

Vi ser det här hemma, där personer som Eivind Trædal konsekvent försöker tysta avvikande röster genom att avfärda medier som Document.no som en ”blogg”.

Detta är inte ett försvar för öppen debatt, det är ett försök att delegitimera motståndare så att man inte behöver ta itu med dem. Bari Weiss lämnade New York Times just för att hon kände att det inte längre fanns plats för något annat än vänsterns vedertagna sanningar. Nu bygger hon, och andra, de plattformar som det gamla systemet inte längre tolererar.

Förändringarna i det amerikanska medielandskapet är inte en auktoritär plan. Det är ett svar från marknaden. Miljontals människor har tappat förtroendet för de etablerade medierna och söker aktivt andra källor. Att investerare och entreprenörer inser detta och bygger nya mediehus för att möta denna efterfrågan är inte ett hot mot demokratin – det är demokrati i praktiken.

Den panik vi nu bevittnar är inte en oro för den fria pressen. Det är en rädsla för att förlora definitionsmakten. Det är rädslan för att bli irrelevant. Den auktoritära impulsen kommer inte från dem som bygger nya plattformar för att låta fler röster höras, utan från dem som i åratal har gjort allt de kan för att tysta dem.

Espen Teigen sa det så träffande när han gick från Nettavisen till oss på Document media:

– Nu kan jag äntligen skriva vad jag faktiskt menar.