Danska Folkpartiet (DF) gör betydande framsteg och har mer än fyrdubblat sina resultat sedan valet. Högerpartierna har just vunnit valet i Tjeckien och vinner mark i större delen av Europa och USA. Systemet är i chock. Men denna framgång är ingen tillfällighet. Konservativa högerpartier använder en strategi som bryter med konventionella regler om hur man bäst bedriver så kallad ansvarsfull politik. Lärdomen är tydlig: opposition belönas. ”Anständig” retorik och bristande vilja straffas.

Viktor Orbán formulerade strategin i 12 punkter. Donald Trump demonstrerade den i praktiken. Giorgia Meloni bevisade att den fungerar i Europa. Nu visar DF att det också kan fungera i Danmark. Och andra, både medborgare och opinionsbildare, kan bygga vidare på denna framgång. Låt oss titta på de centrala elementen i det konservativa framgångsreceptet.

Spela efter dina egna regler

”Det enda sättet att vinna är att vägra acceptera de lösningar och vägar som andra erbjuder”, sa Orbán vid ett konservativt möte i Budapest 2022. ”De som spelar efter sina motståndares regler kommer garanterat att förlora.”

Han fortsatte: ”Att ha fiender är ett säkert tecken på att man gör något rätt. Låt dig inte avskräckas av att bli hånad, stämplad som ’bedrövlig’ eller behandlad som ett problembarn.”

Liberaler och vänsteranhängare är förfärade. Søren Pind kallar det för brunskjortornas extremism. Men DF och andra framgångsrika partier, intellektuella rörelser och medier fortsätter oförtrutet.

Avslöja dina motståndares avsikter

General Patton uttryckte det så här: ”En bra plan som genomförs med kraft nu är bättre än en perfekt plan nästa vecka.” Orbán förklarar strategin: ”Vi måste inte bara bryta dagens tabun, utan också morgondagens. Vi måste avslöja vad vänstern förbereder INNAN de agerar. Först kommer de att förneka det, men framgången blir ännu sötare när det visar sig att vi hade rätt.” Uppgiften är att hitta de områden där vänstern är helt ur kontakt med verkligheten. Sedan måste vi lyfta fram dem på ett sätt som vanliga människor kan förstå. Orbáns exempel är HBTQ-propaganda riktad till barn. Vänstern avfärdade inledningsvis kritiken som hysteri. Sedan höll Orbán en folkomröstning, där en majoritet förkastade propagandan. Och nej, man behöver inte hålla med Orbán om allt. Men det är klokt att lära sig strategin. DF gör faktiskt samma sak med islamiseringen. De säger högt och tydligt att det ska vara ”nästan omöjligt att leva ett islamiskt liv i Danmark”. Först blir man skandaliserad. Sedan visar det sig att man hade rätt. Sedan vinner man.

Sätt press på institutionerna

Vänsterns åsikter verkar bara vara majoritetens åsikter eftersom institutionerna förstärker dem. De har media, underhållningsindustrin och utbildningssystemet på sin sida.

Demokraterna i USA bryter mot sina egna liberala regler om åtskillnad mellan parti och press. Medier som CNN och New York Times står i Demokraternas tjänst. I Danmark hyllar vi principen om armlängds avstånd. Men den tjänar bara till att undvika demokratisk kontroll, så att den lilla klicken av experter och konstnärer på vänsterkanten kan dela ut offentliga medel till varandra.

Varför ska konservativa följa regler som deras motståndare ignorerar? Varför inte införa ett demokratiskt system för konstfinansiering som speglar Folketingets sammansättning, så att även konservativa konstnärer kan få stöd?

På samma sätt bör DR och universiteten pressas att införa pluralism. På samma sätt som konservativa bör bygga upp sina egna medier, tankesmedjor, poddar och inflytandekanaler. Och stänga skattefinansierade institutioner som RUC, som i praktiken fungerar som tankesmedjor för vänstern. Konservativa bör inte be om rättvis behandling från medier och universitet som ändå föraktar dem.

Fokusera på konkreta behov

Fokus bör ligga på konkreta problem som människor märker: brottslighet, ekonomi, invandring. Trump vann inte på obskyra teorier som QAnon. Han vann på bensinpriser, statligt slöseri och upplösta gränser. Människor vill ha säkerhet, bra skolor och jobb. De vill ha ett bättre liv för sig själva och sina barn.

Kamala Harris talade teoretiskt om ekonomisk globalisering och alarmerande om demokratins undergång. Men 78 procent av väljarna prioriterade ”förändringar som förbättrar människors liv” framför ”bevarande av institutioner” (18 procent). Det var Kamala Harris som väljarna uppfattade som den mer extrema av de två kandidaterna.

Bygg institutioner och samhällen

Politiker kommer och går, men institutionerna består. Nya idéer, nya tankar, nya människor. Tankesmedjor, utbildningscentrum, talangverkstäder, ungdomsorganisationer. Konservativa måste bygga upp allt detta. Ju färre gemenskaper det finns och ju mer ensamma människor är, desto fler röster får vänstern. Ju fler gemenskaper, stabila familjer, kyrkor och lokala samhällen det finns, desto fler röster får de konservativa. Konservativa bör därför inte bara vinna val. De måste erövra institutionerna. Det tar lång tid, men det är nödvändigt. Det finns bränsle i tanken

Matt Goodwin analyserar högerflygelns framgångar och drar slutsatsen: ”Det finns fortfarande tillräckligt med bränsle i tanken för nationell populism.”

Gen-Z-männen är potentiellt den mest konservativa generationen på 50–60 år. Och som Laurenz Guenther har visat i sin stora studie om klyftan mellan folket och eliten i 27 europeiska länder:

Alla väljargrupper är i genomsnitt mer konservativa i sina värderingar än politikerna – unga och gamla, män och kvinnor, högutbildade och mindre utbildade, till och med invandrare. Den konservativa rörelsen måste diversifiera sig, som man säger: omfatta så många grupper som möjligt.

Goodwin tillägger: ”Frågan är helt enkelt om andra populister, som Trump, kommer att vara tillräckligt sofistikerade och smarta för att möta denna efterfrågan.”

Efterfrågan finns där. Frågan är om utbudet motsvarar den.

I vilket fall som helst är lärdomen: ignorera skandaliserandet. Spela efter dina egna regler. Bygg infrastruktur. Fokusera på populära frågor. De modiga belönas. De försiktiga glöms bort. Det är den vinnande strategin.