Hundratals arga demonstranter trotsade regnet i Manchester och visade sitt missnöje mot vice premiärminister David Lammy.

Minnestjänsten efter terrorattacken mot synagogan hölls av rabbinen Daniel Walker, som var närvarande under attacken som ledde till att två personer dog. Gärningsmannen, föga förvånande en muslim, sköts också och dödades – av polisen.

Rabbin Walker stod tillsammans med familjen till Yoni Finlay, som var en av hjältarna i attacken, skriver The Telegraph. Finlay vårdas på sjukhus för de fruktansvärda skador han ådrog sig efter att ha blockerat terroristens väg in med sin egen kropp.

Rabbi Walker ledde med darrande röst böner för de skadade och för de två som dödades under högtiden Yom Kippur.

– Människor inkluderar namnen på de dödade i bönerna, sa en troende till The Telegraph, medan de hebreiska sångerna fortsatte.

Men när David Lammy gick upp på scenen tillsammans med Angela Rayner förändrades stämningen.

Det var ett av de första offentliga framträdandena som Rayner hade gjort sedan hon avgick på grund av en privat fastighetsbedrägeriskandal förra månaden. Men det var Lammy som väckte de närvarande judarnas ilska.

Rop som ”skäms på dig” och ”blod på dina händer” tvingade fram en paus i minnesstunden. Och när det stod klart att hånet och buandet inte skulle avta av sig självt tvingades Mark Adlestone, ordförande för Jewish Representative Council of Greater Manchester and Region, att ingripa.

– Okej, vi har hört tillräckligt. Vi vet hur du känner. Jag vet hur jag känner – låt oss ge vice premiärministern tid att tala till oss.

Lammy vände sig till det judiska samfundet och sa: ”Vi står med er mot terrorismen.”

Men många var inte övertygade av Lammys ord. Rop om ”stoppa marscherna” kunde höras i samband med pro-palestinska protester – som hölls torsdag kväll och är planerade för helgen, trots tragedin.

Den palestinska mobben kommer inte att stoppas av några mord på judar. De har större mål än så här, From the river to the sea. En av dessa demonstranter uttryckte det rakt på sak till The Telegraph några timmar efter terrorattacken mot synagogan: ”Vi bryr oss inte om det judiska samhället.”

Förståeligt nog ser inte alla judar dialog som en lösning i en sådan situation.

Lammy vände sig till den palestinska mobben och bad ”de som överväger att marschera i helgen” att ”reflektera med all mänsklig värdighet, nåd och förståelse och att stanna upp och ta ett steg tillbaka”. Men de judiska åskådarna buade och ropade ”få dem att sluta” och ”ni belönar dem”.

Joanne Lazarus (61) från Whitefield, Bury, talade på uppdrag av många i publiken.

– Jag tog tillfället i akt att göra min röst hörd. Jag kan inte bry mig om dessa marscher varje lördag.

– Jag har varit i staden på en lördag och blivit kallad en barnmördare och uppmanad att ”åka hem”. Det hatet känns över hela Storbritannien och genom det som hände här i går. Jag visste att det skulle hända.

Storbritannien har sett pro-palestinska demonstranter sedan dagen efter terrorattacken den 7 oktober 2023. Brittiska judar har fått nog, särskilt efter att Starmer-regeringen erkände det imaginära Palestina som en stat i september. Sedan kom attacken mot synagogan några dagar senare.

Se video: Terroristattack mot synagoga i Manchester – flera skadade

Hamas-anhängare höll sina anti-israeliska demonstrationer bara några timmar efter terrorattacken mot synagogan, och inrikesminister Shabana Mahmood fördömde demonstranterna.

– Jag var mycket besviken över att protesterna fortsatte i går kväll. Jag tycker att det här är ett helt obrittiskt beteende, jag tycker att det är ovärdigt, sade Mahmood till Sky News på fredagsmorgonen.

Mahmood ber för att kriget i Gazaremsan inte ska sprida sig till Storbritanniens gator och lovar att göra allt hon kan för att hålla Storbritanniens judiska befolkning säker.

Det finns ingen anledning att tro att pro-palestinierna, som består av muslimer med tydliga våldstendenser och som stöds av vänsterorienterade brittiska judehatare, kommer att lyssna på inrikesministern.

Vände Lammy ryggen

Många av de sörjande judar som var närvarande vände ryggen till när Lammy talade.

– Vi visste inte att han skulle tala här, och när vi fick reda på det tänkte vi bara: ”Varför är han här?” Judar känner sig inte trygga i Storbritannien nu, sa en av åskådarna till tidningens reporter.

En annan åskådare hävdade att hatet ”underblåstes” av pro-palestinska demonstrationer:

– Det är inte vårt fel vad som händer mellan Israel och Gaza. Ingen vill ha krig. Det var demonstrationer i början med Ukraina och Ryssland, men de demonstrationerna är borta nu, och hur är det med alla andra saker som händer i världen? Folk demonstrerar inte för dem.

– Det säger mig att dessa demonstrationer helt enkelt är riktade mot judar, för om de inte var det skulle de demonstrera för andra saker som händer i världen.

Drivna av extremistisk pro-palestinsk ideologi har judiska skolor, synagogor, företag och individer utsatts för en våg av globalt våld och trakasserier som inte setts sedan andra världskriget.

Rabbi Walker försökte framkalla en stämning av hopp och försoning inför hatet.

– Den terroristen ville stänga ner vår synagoga. Han stängde ner vår byggnad.

– Men han stoppade inte våra böner. Han kommer inte att hindra oss från att kommunicera med vår Fader i himlen.

Lammy tog senare till X och bekräftade publikens reaktion.

”Jag hörde smärtan, ilskan och sorgen vid dagens minnesgudstjänst efter den fruktansvärda terroristattacken.

Vi står tillsammans med det judiska samfundet i sorg och solidaritet mot antisemitism. Vi ökar säkerheten vid synagogorna och stödjer offren. Hat får aldrig, och kommer aldrig, att dela oss.”

Men i takt med den växande ilskan bland brittiska judar och andra Israelvänner ställer sig allt fler frågan:

Varför valde Labourregeringen att belöna terroristerna genom att erkänna en icke-existerande palestinsk stat?