
I Portugal ingår Sigurd Jórsalafare Magnussons seger över muslimerna i Sintra i skolans läroplan och lärs fortfarande ut i läroböckerna.
”Hedningar som kämpade mot kristna”
Sigurd inledde sitt korståg till det heliga landet omkring 1107. Han reste med 60 långskepp, vart och ett med omkring 100 man ombord, totalt omkring 6.000 man. Våren 1108 nådde de norra Spanien, där de stannade i Santiago de Compostela, men det var i striderna om Sintra, norr om Lissabon, som Sigurd och hans män gjorde sig ett namn.
I Sintra attackerade Sigurd slottet Castelo dos Mouros, som hölls av ”pagáns que loitaban contra cristiáns” (hedningar som kämpade mot kristna). Han erövrade slottet, dödade dem som inte ville konvertera till kristendomen och överlämnade Sintra och senare Lissabon till kristna härskare.
Det har gått 917 år sedan det moriska slottet föll i kristna händer, och detta är inte utan kontroverser för alla.
Islam delar upp världen i dar al-Islam (områden under islamiskt styre) och dar al-harb (områden utanför islamiskt styre). Områden som en gång var under islamiskt styre, såsom Spanien (al-Andalus), Sicilien och större delen av Portugal (Algarve), ska förbli under dar al-Islam ”för alltid”, även om de för närvarande är något annat. Genom jihad (heligt krig) kommer de återigen att absorberas i Dar al-Islam. Allahs flagga är tillbaka På Castelo dos Mouros i Sintra har man återigen hissat Allahs flagga. Den bär den arabiska texten سُبْحَانَ الله, en vanlig islamisk fras som uttrycker vördnad för Allahs storhet, och är förmodligen ett tanklöst knep för att locka turister – förhoppningsvis inte jihadister.
Portugals flagga har vajat över Castelo dos Mouros så länge man kan minnas. Det var knappast den gröna flaggan som muslimerna kämpade för som Sigurd kämpade för.
Castelo dos Mouros, en historisk fästning belägen i Sintra, Portugal.
Slottet har stor betydelse i Portugals historia, med sina rötter i 800-900-talet e.Kr., då det byggdes under den moriska perioden i regionen.
Castelo dos Mouros… pic.twitter.com/x89XExeBVu
— Archaeo – Histories (@archeohistories) 6 oktober 2023