Storbritanniens statsskuld växer snabbare än i något annat rikt land. En långvarig lånefest hotar att leda landet in i en ”nedåtgående spiral”.

Enligt en analys från Oxford Economics har den brittiska skulden tredubblats sedan 2005, skriver The Telegraph. Endast Spanien och USA har haft en skuldökning som är nära den i Storbritannien under de senaste 20 åren. En rad regeringar har spenderat mer pengar än de har fått in, och Storbritannien har nu en skuld på 2,9 biljoner pund.

Skulden är nästan lika stor som hela ekonomin och kostar över 100 miljarder pund per år i räntebetalningar, vilket motsvarar över 1 300 miljarder kronor. Michael Saunders från Oxford Economics sa till tidningen:

”Detta är något vi bör vara oroliga för. Vi sticker ut, och inte på ett bra sätt. Omfattningen av Storbritanniens skuldökning är en del av orsaken till de höga räntorna i Storbritannien.”

Finansminister Rachel Reeves förbereder nu budgeten, som kommer att presenteras senare i november. Britterna fruktar nu nya skatter och skattehöjningar i nivå med förra årets skattehöjningar på cirka 40 miljarder pund.

Ekonomer fruktar att Storbritannien befinner sig i en ”nedåtgående spiral”. Höga skuldkostnader och låg tillväxt tvingar finansministern att höja skatterna för att betala lånen, vilket skadar ekonomin och tvingar fram ännu fler skattehöjningar.

Reeves har ökat statsskulden med 100 miljarder pund sedan april. 2025 ser därför ut att bli värre än krisåret 2024.

Matthew Beesley, vd för Jupiter Fund Management, uppmanade finansministern att vara ”modig”. Han anser att regeringen måste ”sluta skjuta problemet framför sig” genom att göra små förändringar i sina finanspolitiska planer.

”[Regeringen] måste både höja skatterna och/eller minska utgifterna, och båda dessa åtgärder kommer sannolikt att vara negativa för tillväxten, men det som förmodligen är mer skadligt är att inte göra något av detta.

Detta måste lösas så att vi inte hamnar i en situation där vi varje oktober och november diskuterar utgifts- eller skattehöjningar för att täcka ett upplevt budgetunderskott. Vi behöver djärva åtgärder som tar bort detta från bordet.”

Storbritanniens lånekostnader skulle kunna sjunka om Reeves vidtar beslutsamma åtgärder i budgeten, anser Beesley.

”Om det bara finns tillräckliga nedskärningar eller tillräckliga skattehöjningar för att balansera budgeten, kommer denna debatt bara att återkomma, och regeringen kommer fortfarande att vara beroende av obligationsmarknaden.”

Jagjit Chadha, professor i ekonomi vid Cambridge University, sa att Storbritanniens unika skuldökning under de senaste två decennierna var ett tecken på att det politiska systemet hade misslyckats.

”Vi kan nu tydligt se hur det finanspolitiska ramverket har misslyckats och att skuldkvoten inte är hållbar. Det är dags att få ett slut på kaoset kring våra finanspolitiska händelser.”

Samtidigt slösar Labourregeringen bort stora summor pengar på finansminister Ed Milibands Net Zero-initiativ, och miljarder spenderas också på Ukraina.

Miljarder pund hälls också i den bottenlösa grop som invandringen är, vilket kostar britterna både enorma summor pengar och en kraftig ökning av grov brottslighet.

De sociala utgifterna ökar också i Storbritannien, främst på grund av en betydande ökning av utgifterna för hälsorelaterade förmåner för personer i arbetsför ålder, som förväntas fortsätta att växa. Massinvandringen spelar också en roll här.

Det verkar osannolikt att Reeves och premiärminister Keir Starmer kommer att kunna lösa de ekonomiska problemen.