Den norska regeringens löfte om att de 98.000 ukrainarna i Norge endast har ”tillfälligt” skydd är på väg att bryta samman. Den norska välfärdsstaten har blivit ett säkerhetsnät som gör det otänkbart att återvända hem.

Det som såldes till det norska folket som en tillfällig insats håller på att bli en permanent invandringsvåg. Sedan Rysslands invasion 2022 har nästan 100.000 ukrainare bosatt sig i norska kommuner under förutsättning att de ska återvända hem när freden återvänder. Nu när fredsförhandlingar pågår visar sig verkligheten vara en helt annan. Endast 9 procent vill åka hem

Siffrorna från Norsk institutt for by- og regionforskning (NIBR) är förödande för regeringens återvändandeplaner. En färsk rapport visar att endast 9 procent av de ukrainska flyktingarna i Norden svarar ja på frågan om de kommer att återvända till Ukraina efter kriget.

Hela 48 procent svarar med ett klart nej, medan 42 procent är osäkra. I praktiken innebär detta att Norge får ansvaret för tiotusentals människor på permanent basis, vilket strider direkt mot villkoren för deras vistelse.

Ukrainakännaren och forskaren vid OsloMet Jørn Holm-Hansen konstaterar det uppenbara för Klassekampen.

– Jag har svårt att föreställa mig att Norge skulle tvinga ukrainare att gå ombord på ett flygplan och skicka hem dem mot deras vilja, säger Holm-Hansen.

Välfärdsstatens magnet

Medan Ukraina blöder och desperat behöver sin befolkning för att återuppbygga landet, väljer flyktingarna att stanna i det rika norr. Holm-Hansen påpekar att Ukraina är Europas fattigaste land, med utbredd korruption, medan Norge erbjuder en helt annan levnadsstandard.

Siffror från Statistisk sentralbyrå visar att endast 42 procent av ukrainarna i Norge har arbete. Det innebär att majoriteten fortfarande lever på offentliga bidrag, vilket gör det mycket mer attraktivt att stanna i Norge än att återvända till ett krigshärjat hemland.

Norge stjäl Ukrainas framtid

Konsekvensen av Norges naiva välvilja är att vi aktivt bidrar till att tömma Ukraina på de resurser som landet behöver mest. Landet befinner sig i en demografisk kris med Europas lägsta födelsetal och en befolkning som har minskat från 52 miljoner 1991 till mindre än 40 miljoner idag.

Holm-Hansen erkänner paradoxen.

– Man kan uttrycka det rakt på sak genom att fråga sig om Norge ger till Ukraina med ena handen, nämligen Nansenprogrammet, och tar med den andra, nämligen den arbetskraft som Ukraina själv behöver, avslutar han.

Fotnot: Omkring 70.000 ukrainare har tagits emot i Sverige enligt det så kallade masskyddsdirektivet. Enligt en FN-rapport från 2024 planerar 68 procent av dessa att stanna i Sverige även när det blir fred i Ukraina.