Norska bilister och konsumenter riskerar att skicka miljarder kronor direkt till EU:s kassa, utan att Norge får en enda krona tillbaka för energibesparingar eller klimatåtgärder.

Från och med 2028 kommer EU att införa sitt nya kvotsystem för transport och uppvärmning, känt som ETS2. Den norska regeringen har beslutat att Norge ska delta i detta. Det innebär att bränsleoperatörer som Circle K och Esso måste betala för utsläpp, en kostnad som utan tvekan kommer att överföras till konsumenterna vid pumpen.

Intäkterna från detta system kommer att gå till EU:s sociala klimatfond. Men medan norska konsumenter kommer att bidra till att fylla fonden, tvekar regeringen att besluta om Norge ska ansöka om medel från samma fond.

Frågan har varit under övervägande av ministeriet i 20 månader, skriver Dagsavisen.

Ja till piska, nej till morot

Nu slår en allians bestående av åtta organisationer larm. I ett gemensamt brev till regeringen varnar bland annat Huseierne, Forbrukerrådet, Naturvernforbundet och Norske Boligbyggelags Landsforbund (NBBL) för konsekvenserna.

De anser att regeringen i praktiken säger ja till piska (skatter) men nej till morot (stödprogram).

– Det är en paradox: Norge har anslutit sig till ett system som kommer att göra transporter och uppvärmning dyrare för människor, men står utanför det system som är avsett att lätta bördan för dem som drabbas hårdast. I praktiken innebär detta att hushåll med minst pengar att spendera kommer att få den största räkningen” säger Bård Folke Fredriksen, chef för NBBL.

Organisationerna uppskattar att Norge förbinder sig att betala cirka 5,5 miljarder norska kronor till fonden. Detta är pengar som kunde ha återförts till Norge genom fonden för att finansiera värmepumpar, solpaneler, laddningsinfrastruktur och efterisolering.

Medan Sverige och Danmark kommer att få tillbaka 6 miljarder respektive 4,9 miljarder norska kronor från fonden är det osäkert hur mycket Norge kommer att få.

Norges klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen (Arbeiderpartiet) påpekar att deltagande i fonden är förenat med ett antal krav, bland annat att man måste utarbeta en nationell social klimatplan. Han betonar också att stödet beräknas utifrån behov, och eftersom Norge har hög köpkraft och relativt få fattiga jämfört med övriga Europa kan potten bli mindre.

Den tidigare klimat- och miljöministern Espen Barth Eide har tidigare föreslagit att att betala in utan att kräva tillbaka pengar kan ses som en ”solidaritetshandling”, eftersom Norge har tjänat mycket pengar på gasexport.

MDG reagerar

Miljøpartiet De Grønne (MDG) är kritiskt till regeringens förhalning. Riksdagsledamoten Frøya Skjold Sjursæther har ifrågasatt ministerns logik att ge bort 5,5 miljarder norska kronor utan att säkerställa att norska hushåll får nytta av det.

Organisationerna bakom överklagandet anser att Norge har goda chanser att få tillbaka en stor del av beloppet, uppskattningsvis 5 miljarder norska kronor, om man ansluter sig.

– Det är viktigt att vi anstränger oss för att delta i detta program, som kommer att ge norska hushåll och industrier möjlighet att spara värdefulla resurser, säger Fredriksen.