×

Ur flödet/i korthet

Palmesus … och god jul

Av: Yan Friis   14. december 2025, 11:46
Exempel på rätt julmiljö efter att dina yngsta barn fyllt 16. Det är ingen idé att anstränga sig mer, julens klimax för barn är alltid 15 år. De minns inga jular efter det, så varför anstränga sig? Låt värmen leva och stranden locka. Vilken underbar jul! Foto: Privat.

Alla blir mjuka i blicken och verkar lite frånvarande när man säger de magiska orden ”julafton”. Det väcker klassiska minnen: doften av färska grankvistar, apelsiner, pepparkakor och nygriljerad skinka. Ljudet av avlägsna kyrkklockor som ringer i den blå kvällen genom ett lätt snöfall under en stjärnklar himmel.

Åsynen av familjens varma röda kinder och hemtrevliga leenden vid julbordet, där akvaviten flödar glatt medan barnen snabbt tittar från den överdådiga högen av presenter under granen till sina uppdragbara klockor och tillbaka igen. Att hålla en lite fuktig mormors-hand medan man försöker undvika julgransbelysningen och komma ihåg tredje versen av ”Glade jul”.

Definitionen av goda julminnen: The Beatles ”Magical Mystery Tour”. (EMI/Apple Corps)

Minnen är värda sin vikt i guld. De skapar förväntan där det annars bara skulle finnas ett svart hål av slask och dysterhet. Denna enda kväll på året ska kompensera för all höstsmuts och vinterelände vi utsätts för i det avlägset belägna Norge. Varje år sätter vi vår tillit till julafton, även om vi vet att den bara varar några timmar. Innan dess råder ett oöverträffat kaos. Efteråt kommer det motvilliga uppvaknandet: Är det över? Var det allt? Utanför börjar det redan mörkna och det är juldagen. Om en vecka ligger du i sidoläge efter ännu en bortkastad nyårsafton i sällskap med obegripligt tråkiga människor och alldeles för mycket alkohol. Och det är fyra månader kvar till maj.

Jag har testat mig själv för att hitta hemligheten bakom julens mysterium. För mig heter den 1967, när jag var 15 år.

Julen 1967 är den sista byggstenen i mitt mytiska minne av julafton. Jag minns ingenting från 1968 och framåt. Och så fortsatte det. Ergo, begreppet julafton är något som hör till de första 15 åren av människans liv. Ta bort de första tre, som du inte minns, och de som hävdar något annat lurar sig själva eftersom deras föräldrar och farföräldrar har visat dem fotografier. Då återstår 12 julaftnar. Dessa 12 utgör det glada, heliga minne som varje människa bär i sitt hjärta.

Ett exempel på en riktig julfirande med jultomtemasker som skrämmer livet ur barnen. Det var en oförglömlig jul för den lille pojken, som fortfarande har mardrömmar om varelsen med den absolut skrämmande masken (hemgjord). Fotot är från 1956, så det här är allvarliga saker. Från vänster: artikelförfattaren (ung), hans mamma Karin, hans moster Aslaug och hans mormor Sigrid. Vem som gömde sig bakom den amatörmässiga masken förblir ett mysterium. All information om detta bör lämnas till närmaste polisstation. Foto: Farbror Einar.

Hur många timmar varar julafton? Om vi är generösa börjar vi klockan 14. Vid 22-tiden bör det mesta vara klart. Det är åtta timmar. Åtta gånger 12 är 96. 96 timmar dividerat med 24 är 4. Det är fyra dagar. Fyra dagar av ett helt människoliv. Det är inte mycket.

Julaftonsminnen kommer att baseras på endast 0,013 % av en 80-årings liv. Ja, ännu mindre än så, för även den allra bästa julaftonen var inte idyllisk i åtta timmar i sträck.

Att något så litet kan ta så mycket plats. Det är otroligt. Det är som att klamra sig fast vid ett stycke drivved mitt i Stilla havet. Med ökad misstänksamhet tog jag itu med mina sommarminnen. Nyckelordet ”sommarlov” väckte levande bilder av gröna ängar, surrande flugor och härligt badvatten under den gassande solen.

En kontroll av väderstatistiken för östra Norge under min barndom – i mitt fall slutet av 1950-talet och hela 1960-talet – visar både frekventa regn och låga temperaturer. Faktum är att endast somrarna 1959 och 1969 kunde skryta med någon betydande solsken. Ergo, precis som med julen, har jag kastat bort allt obehagligt och skapat ett minne som inte är mer än en illusion.

Om dina minnen går in i reproduktionsläge blir det ännu värre, om det är möjligt. Din hjärna tänker på underbara saker och en virvlande blandning av lockande bilder av bröst och bättre saker passerar förbi. Men stanna upp ett ögonblick och fråga dig själv: Hur många intima möten med min partner minns jag egentligen? Förutom det första: Ett ovärdigt ögonblick som för de flesta kan sammanfattas som en fruktansvärt tidig klimax, nästan en oavsiktlig utlösning, och tung skam. Resten har hamnat i en dimma, kalla det en whiteout om du vill, men den befolkas varken av individer eller specifika situationer – ja, kanske en eller två! Om du inte kan skilja på damerna är det förmodligen inte bara deras fel; kanske var du inte så mycket till kille trots allt?

Om du inte kan lita på dig själv, vem kan du då lita på?

Men glöm sex och sommar för ett ögonblick, det är julen som är vårt största livslögn. Du kan inte leva på barndomsminnen hela livet. Beatles ”Magical Mystery Tour” kommer inte att hamna under granen igen – inte på det sättet, i alla fall.

Ett annat exempel på fina jultraditioner. Här bakar man pepparkakor tillsammans med mormor. Det händer inte så ofta längre. Mormödrar har andra saker att göra; de är upptagna med sina smartphones. Och pepparkakor finns att köpa på Meny. Foto: Sigrid Tholander.

Naturligtvis måste man ta ansvar som pappa och göra sin plikt gentemot sina egna barn – de ska också ha idylliska minnen att falla tillbaka på när de blir äldre. Men när de fyller 15 är man fri. Det är julens höjdpunkt. På juldagen kan du stå på trappan och ropa ut i den dystra vintermörkret: Fuck you!

Var ärlig mot dig själv, måste julen verkligen innebära att allt omkring dig är obehagligt? Måste det vara kallt? Mörkt? Hala vägar? Att hoppa i iskallt vatten? Ulltröjor inomhus? Skrapa vindrutan varje morgon? Frysta fötter under täcket efter läggdags?

Står det skrivet någonstans i Bibeln?

Jesus föddes i Mellanöstern. Han fick inte besök av de tre vise männen. En riktig jul har därför ingenting att göra med Morgedal eller Kjell Aukrust. Den är vanligtvis varm och inkluderar palmer.

För mig var detta en intressant och befriande upptäckt som utlöste en stark längtan efter att hitta mina flip-flops, badbyxor och pass, och gav mig en brinnande lust att boka (dyra) flygbiljetter.

Så gick det första gången jag valde att fira jul i badbyxor. En riktig jul, utan tvekan, med rätt miljö och både revbensspjäll och rödkål, och ja, även en mandel. Vi dansade inte direkt runt julgranen, utan satt vid poolen nära ekvatorn och undrade om det var dags för en blå drink med paraply. Och det var det.

Det enda som påminde mig om det gamla landet var isbitarna som klirrade busigt i min drink. Från min bekväma position under palmerna kunde jag blinka åt den lilla plastjulgranen, forma min mun till en trumpet och ropa till min fru och mitt halvvuxna barn som glatt plaskade i det turkosa vattnet:

GOD JUL!

Och tänk, det var den första julen jag minns efter 1967.