Storbritanniens hälsominister Wes Streeting har föreslagit att den brittiske premiärministern Keir Starmer måste gå längre i upphävandet av Brexit.

Streeting har stöd från en stor del av Labourpartiet. I spetsen för denna rörelse står Tim Allan, kommunikationsdirektör på Downing Street, Alastair Campbell, som hade Allans tjänst under Blair-åren, och Tom Baldwin, Starmers biograf och tidigare kommunikationschef för Labourpartiet.

Hälsoministern har tidigare brutit med premiärministern genom att föreslå att Storbritannien skulle kunna återgå till EU:s tullunion, och har nu trappat upp retoriken, skriver The Telegraph.

Det finns dock också många inom partiet som är skeptiska till en sådan strategi, eftersom de fruktar att en ny Brexit-debatt bara kommer att öka försprånget för Reform UK, som är tydliga motståndare till en ”återförening” med Bryssel.

Starmer har redan lett en brittisk närmande till unionen, då regeringen i maj ingick ett nytt handelsavtal med Bryssel som innefattade stora eftergifter på fiske- och byråkratifronten.

Britterna följer också i EU-ledningens fotspår när det gäller klimatåtgärder, som håller på att lamslå industrin – både på de brittiska öarna och på kontinenten.

Justitieminister David Lammy hävdade nyligen att Storbritannien bör återansluta sig till EU:s tullunion.

Tidigare denna månad insisterade Starmer-regeringen på att den skulle hålla sitt vallöfte om att stanna utanför tullunionen och den inre marknaden och inte återinföra den fria rörligheten. Det senare löftet verkar dock inte gälla båtflyktingar. Labourregeringen har också brutit flera andra vallöften.

Storbritannien och Frankrike överens om avtal om båtmigranter

Men Streeting – som har vägrat utesluta att en dag ställa upp i valet som ledare – verkar trotsa premiärministern. Han är långt ifrån den ende i Starmers regering som flirtar med Bryssel. Streeting sa till The Observer:

”Anledningen till att utträdet ur EU drabbade oss så hårt som land är de enorma ekonomiska fördelarna som följde med att vara en del av den inre marknaden och tullunionen.

Detta är ett land och en regering som vill ha närmare handelsförbindelser med Europa. Utmaningen är att inget ekonomiskt partnerskap vi har kan leda till en återgång till fri rörlighet.”

Fri rörlighet är dock en förutsättning för att ansluta sig till EU:s inre marknad, så Streeting befinner sig i ett dilemma. Streeting tillägger:

”Vi har drabbats av ett enormt ekonomiskt bakslag sedan vi lämnade EU. Jag är verkligen obekväm med skattenivån i detta land.

Vi kräver mycket av enskilda skattebetalare, vi kräver mycket av företag. Vi har en skuldnivå som vi måste ta på allvar. Det bästa sättet för oss att uppnå mer tillväxt i vår ekonomi är genom ett djupare handelsförhållande med EU.”

Starmer kämpar mellan sitt löfte att inte överge Brexit och sin ganska tydliga önskan om en närmande till EU, som också delas av många i Labourledningen. Starmer upplevde ytterligare ett Brexit-uppror tidigare denna månad när 13 Labour-parlamentsledamöter röstade för att återinföra tullunionen. Alla i regeringen röstade för att stanna kvar i EU 2016, och det finns få skäl att tro att många av dem har ändrat sig.

Även om EU går från en kris till en annan verkar Labourledningen ha behållit sina drömmar om återförening med EU. Detta stöds troligen av en stor del av partiets väljare, särskilt bland den yngre generationen.

Som ett resultat av detta tror många britter att nästa allmänna val också kan bli en upprepning av det förra, med ännu en het nationell debatt om Storbritanniens EU-medlemskap.

Om detta blir verklighet blir det spännande att se hur Torypartiet kommer att reagera på frågan.