Tatueringar kan göra mer än att bara dekorera huden – de kan också förändra hur kroppen reagerar på sjukdomar, enligt ny forskning. Detta rapporteras av Euronews.

Forskare undersöker hur tatueringar kan påverka immunförsvaret och varnar för att det som kan verka som en rent kosmetisk behandling kan påverka kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar.

En ny studie från Institutet för biomedicinsk forskning vid Università della Svizzera italiana (USI) i Schweiz har undersökt toxiciteten hos tatueringsbläck, med fokus på de tre mest använda färgerna: svart, rött och grönt.

”Detta är den hittills mest omfattande studien av tatueringsfärgs inverkan på immunförsvaret, och den väcker allvarliga hälsoproblem kring tatueringspraxis”, säger forskarna. Studien, som är publicerad i PNAS, visar att tatueringsfärg inte bara stannar kvar i huden, utan också sprids i kroppen och ackumuleras i immunsystemet, där den kan stanna kvar i åratal.

I dessa vävnader utlöser bläcket celldöd, eftersom makrofager – viktiga immunceller – inte kan bryta ner pigmentet som har fångats upp, vilket orsakar inflammation som kan försvaga kroppens försvar.

Denna reaktion verkade vara starkare i tatueringar gjorda med rött och svart bläck.

I experiment med möss observerade forskarna att pigmenten snabbt flyttade sig till djurens lymfkörtlar, där de ackumulerades i två månader.

Efter tatueringen försvagades mössens immunrespons mot COVID-19-vacciner, även om samma bläck verkade förstärka responsen på ett UV-inaktiverat influensavaccin.

De schweiziska forskarna betonade dock att dessa resultat måste valideras genom studier på människor och med olika typer av vacciner.

Internationella cancerforskningsorganisationen (IARC) studerar också de potentiella långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar, särskilt kopplingarna till immunrespons, lymfom och andra cancerformer.

Pigmentpartiklarna är ofta lika stora som nanopartiklar och kan spridas utanför tatueringsområdet, vilket innebär att exponeringen för tatueringsbläck kan vara systemisk snarare än lokal, enligt IARC:s forskning.

Tatueringar är vanligast i Europa och USA, där upp till 40 procent av vuxna under 40 år har en tatuering. ”I takt med att denna trend växer ökar tatueringars betydelse för folkhälsan proportionellt”, säger IARC.

Tatuering innebär att man injicerar bläck i dermis – det djupaste hudlagret – med hjälp av nålar som skapar små hål. Denna process utlöser en immunreaktion, eftersom kroppen uppfattar bläckpartiklarna som främmande. Processen leder till lokal inflammation när immunsystemet försöker läka hudskadorna som orsakats av nålarna.

Euronews skriver att tatueringsbläck, som består av färgpigment utspädda i en bärarvätska, kan innehålla upp till 100 kemikalier.

Svart tatueringsbläck tillverkas vanligtvis med kolpigment, medan färgat tatueringsbläck oftast innehåller industriella organiska pigment som ursprungligen utvecklats för plast, lack eller färg.

Allt fler ångrar sina tatueringar och vill ta bort dem med laserbehandling. Tatueringar som en gång var populära kanske inte står sig över tid.