Varje dag dödas 13 kristna på grund av sin tro. Varannan timme förlorar en kristen sitt liv. Siffrorna i Open Doors senaste rapport är chockerande, men det mest alarmerande är det som ingen vill prata om:

Av de 15 länder där det är värst att vara kristen är islam nästan uteslutande den gemensamma nämnaren.

Den nya rapporten, ”World Watch List 2026”, målar upp en bild av en global kris. Över 388 miljoner kristna lever under svår eller extrem förföljelse.

NTB och andra medier tenderar att fokusera på att religionsfriheten är under press. Det är en sanning med förbehåll. Sanningen är att kristna fördrivs, trakasseras och slaktas, och i de allra flesta fall är förövarna motiverade av islamisk ideologi.

Om man tittar på listan över de 15 värsta länderna är mönstret omöjligt att förbise. Bortsett från den ateistiska diktaturen i Nordkorea (som toppar listan) domineras den övre delen av listan helt av den muslimska världen.

Somalia, Jemen, Sudan, Syrien, Nigeria, Pakistan, Libyen, Iran, Afghanistan, Saudiarabien och Mali. Det här är inte slumpmässiga ”konfliktzoner”, som de ofta beskrivs. Det är zoner där islamistisk intolerans systematiskt utrotar minoriteter.

Blodbadet i Nigeria

Rapporten lyfter fram Afrika söder om Sahara som den överlägset farligaste regionen. Situationen är värst i Nigeria. Detta land står ensamt för över 70 procent av de dokumenterade morden på kristna. Islamistiska terroristgrupper som Boko Haram och Fulani-milisen härjar här och har i åratal fört ett brutalt krig mot den kristna befolkningen. Byar bränns ner, kyrkor attackeras och troende mördas.

Generalsekreterare Morten Askeland från Open Doors Norway kallar det ett ”globalt människorättsproblem”. Det är en diplomatisk underdrift. Det är ett religionskrig.

Syrienillusionen krossad

Rapporten avslöjar också en annan obekväm sanning för västerländska beslutsfattare. Efter diktatorn Bashar al-Assads fall har situationen för kristna i Syrien gått från dålig till sämre.

Detta står i skarp kontrast till de förhoppningar om demokrati och frihet som västvärlden ofta proklamerar när regimskiften sker i Mellanöstern. Verkligheten är att sekulära diktatorer ofta har varit det enda skydd som kristna minoriteter har haft mot islamistiska mobbens styre.

Ole Petter Erlandsen, akademisk direktör vid Open Doors, bekräftar den dramatiska försämringen.

– Syrien är ett tydligt exempel på vad som kan hända i det vakuum som uppstår när ett regimskifte sker. Religiösa minoriteter blir snabbt mål för våld, hot och påtryckningar från majoriteten, säger han.

Konsekvensen är att kristna nu måste dölja sin tro, ställa in gudstjänster och leva i rädsla.

Västvärlden sov på lektionerna

Siffrorna talar för sig själva. Varje dag tvingas 600 kristna fly från sina hem. Varje dag attackeras tio kyrkor.

Open Doors uppmanar de norska myndigheterna att lägga större vikt vid religionsfrihet i sin utrikespolitik. Frågan är om norska politiker vågar ta itu med den verkliga orsaken.

Så länge kristen förföljelse behandlas som ett allmänt ”utmanande” fenomen och man är ovillig att påpeka att det främsta hotet kommer från politisk islam, är det osannolikt att rapporten för 2027 kommer att måla upp en ljusare bild.