EU:s handelsunderskott gentemot Kina exploderar och EU:s stats- och regeringschefer börjar drabbas av panik. Exporten till EU har ökat med 16 procent på bara ett år. Underskottet uppgår till 1 miljard euro per dag. Det kan ingen leva med på sikt. EU förbereder sig på ett handelskrig.

Ledaren för EEP-gruppen i Europaparlamentet, socialdemokraten Manfred Weber, tar inga blad för munnen:

– Antingen försvarar vi oss, eller så förstör Kina delar av vår industri, sa Weber till den tyska tidningen Bild.

Bakgrunden är att den europeiska marknaden nu översvämmas av billiga kinesiska varor efter att Kinas handelskrig med USA satte stopp för en stor del av exporten dit.

Kinas export till EU är nu över 16 procent högre än vid samma tidpunkt förra året, skriver Financial Times.

EU:s handelsunderskott gentemot Kina uppgår nu till 1 miljard euro – per dag, enligt The Guardian.

En nagel i ögat för EU är Kinas omfattande statliga stöd till olika industrier. Det ger kinesiska företag en konkurrensfördel.

EU är van vid att gå på tå när det gäller Kina, och president Antonio Costa nämnde inte ens Kina i underlagsmaterialet inför mötet. Andra är mer direkta:

Peking har också inlett en kampanj för att förhindra att EU antar nya åtgärder för att bromsa importen från Kina, och tidigare denna månad ställde Kina med kort varsel in två viktiga diplomatiska möten med EU, enligt FT.

Peking sägs vara särskilt missnöjd med EU:s nya industrilag och beslutet om ”Buy European”.

EU-diplomaterna är å sin sida tydliga med att ”makroekonomiska obalanser” är synonymt med Kina.

– Det är självklart Kina vi talar om, säger två högt uppsatta diplomater.

De anser att EU måste vässa sina handelspolitiska verktyg för att möta vad de ser som orättvis konkurrens från Kina, men avvisar att detta innebär att man utmanar till strid.

– Detta är en reaktion. Det var de som började, säger en av diplomaterna.

Men Costa föredrar att tala om makroekonomiska obalanser, inte handelskrig.

– Jag vill att vi fokuserar på globala makroekonomiska obalanser och deras konsekvenser för Europas konkurrenskraft och välfärd. Målet är att utveckla en gemensam förståelse, skriver han.

Om EU prioriterar interna kompromisser kommer de att gå under mot Kina, som följer utvecklingen noga och vet var de ska sätta press.

Utöver detta kommer krafter i Bryssel att omfördela medel i budgeten från jordbruk och stöd till landsbygden och fattiga regioner till upprustning.

Även EU:s nästa långsiktiga budget, i Bryssel-bubblan känd som MFF (multiannual financial framework), ser ut att skapa vågor vid toppmötet.

Det handlar om långt mer än torra siffror. Den nya budgeten kan i stor utsträckning forma EU:s framtid och förvandla unionen från ett handelsblock till ett säkerhets- och försvarspolitiskt block. Stödet till jordbruket och fattigare regioner kan komma att minskas till förmån för mer pengar till industri och försvar.

Men flera länder, däribland Österrike, Sverige och Nederländerna, säger bestämt nej till det förslag som EU-kommissionen har lagt fram. Förslaget på 1 730 miljarder euro innebär att länderna måste skjuta till 1,26 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI), jämfört med dagens 1,1 procent.

Här krävs drastiska nedskärningar, konstaterade Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz nyligen.

– Jag är lika upprörd som besviken. Nedskärningarna är knappt märkbara och långt ifrån tillräckliga, sa hon. (NTB)

Köp boken hos Document Forlag