
Trumpadministrationen sätter nu handling bakom orden: Representanter för länder som ägnar sig åt censur av åsikter som faller under amerikansk yttrandefrihet kan nekas inresa till USA. Därmed riskerar företrädare för västeuropeiska allierade att inte släppas in. EU har bråttom att införa censur och åsiktskontroll. Inser de att de är på kollisionskurs med USA?
Den 28 maj 2025 chockade Rubio många av våra allierade genom att introducera en ny policy för visumrestriktioner som hindrar utländska medborgare som anses ”ansvariga för censur av skyddat tal” i USA.
Den nya policyn följer efter att EU infört censur och åsiktskontroll.
Den nya policyn följer på ett viktigt tal av vice president J.D. Vance i München, där han utmanade våra europeiska allierade att upphöra med sina systematiska attacker mot yttrandefriheten. Vance förklarade: ”Om ni styr i rädsla för era egna väljare finns det inget Amerika kan göra för er. Och för den delen finns det inget du kan göra för det amerikanska folket som valde mig och valde president Trump.”</p
Vid den tiden kallade jag talet ”Churchillian” eftersom det drog en tydlig linje i sanden för den fria världen. Rubios agerande är inte mindre imponerande och ännu mer effektfullt.
Försvaret av yttrandefriheten väcker genklang hos konservativa i Europa. Det kan bli ett kraftfullt vapen i Trumps händer.
EU ger sig nu på amerikanska företag som försvarar yttrandefriheten. Om detta fortsätter föreslår professor Jonathan Turley att kongressen stiftar lagar för att straffa EU.
Han var nyligen i Berlin på en World Forum-konferens där han blev chockad:
Den ”nya världsordningen” är baserad på en aggressiv plattform mot yttrandefrihet som har verkställts i flera år av Europeiska unionen. I hjärtat av denna ansträngning är lagen om digitala tjänster, en drakonisk lag som möjliggör omfattande censur och åtal av tal. Framför allt har den använts av EU för att hota amerikanska företag för att de inte censurerar amerikaner och andra på sociala medier.
Efter World Forum återvände jag hem för att varna för att detta nu är ett existentiellt krig om en rättighet som definierar oss som ett folk – den ”oumbärliga rättighet” som domare Louis Brandeis identifierade och som är avgörande för alla andra rättigheter i konstitutionen.
Europeiska regeringar har länge nedvärderat yttrandefriheten och är nu redo att lagstifta om att censur och kontroll har företräde framför yttrandefrihet. JD Vance och Rubio signalerar att USA under Trump inte kommer att acceptera det.
EU bekämpar Putin i demokratins namn. Är de också villiga att ta upp kampen med USA?
Turley konstaterar att ett nedslående antal personer i kongressen inte bryr sig.
Samtidigt har det amerikanska kulturkriget flyttat till Europa: Hillary Clinton var i Berlin och uppmanade européerna att inte gå vilse.</p
Det mest oroande med Berlin var hur amerikaner har uppmuntrat européer att rikta sig mot sina egna medborgare. På forumet var Hillary Clinton, som efter att Elon Musk köpt Twitter med ett löfte om att avveckla dess massiva censursystem, uppmanade EU att använda Digital Services Act för att tvinga honom att återuppta censuren. Andra amerikaner har samlats framför EU för att uppmana dem att motarbeta USA. Nina Jankowicz, tidigare chef för president Joe Bidens ökända Disinformation Governance Board, har nyligen återvänt till EU för att mobilisera andra länder att motsätta sig vad hon beskrev som ”enväldet USA”. Hon varnade för att lagen om digitala tjänster var under attack och att EU måste kämpa och besegra USA: ”Ge inte upp. Stå på er.”
Turley säger att USA inte ska straffa dem som förespråkar censur. De är en del av den pågående debatten som yttrandefriheten tar hand om. Men företrädare för stater och EU-administrationen som aktivt pressar amerikanska företag att censurera är de som borde få budskapet att USA menar allvar.
Den tidigare EU-kommissionären för inre marknad och tjänster, Thierry Breton, hotade till och med Musk för att intervjua Trump före vårt senaste presidentval. Han sa till Musk att han var ”övervakad” när han genomförde intervjuer med nuvarande president Trump.
EU fördubblar sina åtgärder och hotar bland annat Musk med åtal och massiva konfiskationsböter om han inte återupptar censureringen av användare av X. Böterna förväntas överstiga 1 miljard dollar.
Andra länder följer efter. Den brasilianska högsta domstolens domare Alexandre de Moraes stängde ner X i hela landet på grund av Musks vägran att ta bort politiska inlägg. Dessa länder kan fjärrstyra yttrandefriheten i USA och tvinga företag som X att uppfylla den minsta gemensamma nämnaren som fastställts av EU och grupper som motsätter sig yttrandefrihet.
Även sådana åtgärder som är avsedda att minska yttrandefriheten i USA kan leda till att företag som
Även sådana åtgärder som syftar till att skydda yttrandefriheten ger upphov till problem med yttrandefriheten. Denna policy bör begränsas till regeringstjänstemän, i synnerhet EU-tjänstemän, som aktivt försöker exportera europeiska censursystem runt om i världen. Den bör inte utvidgas till att omfatta akademiker eller individer som är en del av den växande rörelsen mot yttrandefrihet. Yttrandefriheten i sig kan motverka dessa röster. Det är samma röster som vi har hört genom historien, som ofta använder samma termer och påståenden för att tysta andra.
Rubio visade dock Europa att USA inte bara skulle stå och se på när europeiska censurmyndigheter bestämde vad amerikaner fick säga, läsa eller titta på. När EU hotar företag som X med miljardböter är det dags för USA att betrakta detta som en attack på våra medborgare från utlandet.
Franklin Delano Roosevelt uttryckte det enkelt under andra världskriget: ”Ingen kan tämja en tiger till att bli en kattunge genom att klappa den.”
Fruktan är att censur är en funktion av den djupa staten som också gör sin närvaro känd i Europa. De som börjar censurera tenderar att strama åt sitt grepp. Har man en gång börjat censurera är det något man måste fortsätta med.
Populationen är redan karakteriserad.
Enligt en undersökning från det danska institutet för mänskliga rättigheter säger en stor andel av danskarna att de redan utövar självcensur när de deltar i den offentliga debatten eftersom de fruktar att bli övervakade och inspelade av myndigheterna.
En gång i tiden nekades européer inresa till USA om de var eller hade varit kommunister. Nu är det européer som kan nekas inresa till riket för att de är för censur.