Krafter i EU vill använda en rapport om Israels krigföring och humanitära principer för att sanktionera Israel. En rapport om Israel kommer att presenteras för EU:s utrikesministrar på måndag. Men stämningen för att straffa Israel har försvagats efter USA:s attack mot Iran. Folk sitter tysta i båten. De mest ivriga skulle frysa handelsavtalet med Israel. Det kommer inte att hända.

För första gången kommer en rapport om samarbetsavtalet med Israel att diskuteras.

En majoritet av länderna, med Nederländerna i spetsen, har krävt en översyn av samarbetsavtalet, särskilt med avseende på dess Artikel 2 om respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

Artikel 2 om respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

Kontoret för Kaja Kallas, chef för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (EEAS), har fått ansvaret för granskningen.

Enligt läckta utkast till rapporten finns det indikationer på att Israels krigföring i Gazaremsan bryter mot artikel 2.

Snack

– Om rapporten kommer fram till att det finns ett brott mot artikel 2 måste vi diskutera vad vi ska göra, säger en av dem.

Hoppet är dock att en sådan slutsats i sig ska räcka för att Israel ska ändra sitt beteende.

– Vi vill sätta press på Israel, säger EU-diplomaten.

Men när det gäller nödhjälp till Gaza är viljan att göra något större.

En annan säger att det finns en stark vilja i ministerrådet när det gäller att sätta press på Israel att släppa in nödhjälp till Gaza.

EU-länderna har länge varit mycket splittrade i sin syn på Israel. På senare tid har kritiken mot Israel ökat, men efter Israels attack mot Iran verkar kritiken ha mildrats något.

Efter att USA ställt sig på Israels sida har det uppstått en front mot prästerskapets regim och EU vill inte vara den som utmanar USA.

– Vi hoppas att en majoritet kommer att stödja slutsatserna. Men vi vill upprätthålla dialogen med Israel och kommer inte att förespråka att avtalet upphävs, säger diplomaten.

Samtidigt har nio länder, däribland Sverige, Finland och Belgien, undertecknat ett brev till EU-kommissionen där de ber kommissionen att snarast utvärdera om import och försäljning av varor från illegala bosättningar på den ockuperade Västbanken strider mot internationell rätt.

Om svaret är ja kan det innebära en bojkott av sådana varor.

Före attacken mot Iran var stämningen i EU en annan.

Det fanns en stämning som talade för att lägga handelsavtalet på is. Det skulle ha varit ett starkt uttalande.

Flera länder ville att EU skulle lägga ett handelsavtal med Israel på is. Det ger Israel förmånliga villkor för försäljning av allt från vin, kosmetika och vapen till ett värde av 15 miljarder dollar.

Utrikesfrågor kräver enhällighet i EU, och det är omöjligt att driva igenom en bojkott med starka Israelvänner som Ungern. Men de som vill straffa Israel ser en väg runt detta: Genom att lägga handelsavtalet på is. Frysa det så att det blir verkningslöst.

Det är vad Espen Barth Eide tycker är en bra idé. Han vill att EU ska ansluta sig till de sanktioner som Norge var med om att införa mot två israeliska ministrar, Itamar Ben-Gvir och Smothrich. Men detta var före bombningen av Iran. Barth Eide vägrade på söndagen att säga något om Norges position.

Det var Australien, Nya Zeeland, Kanada och Storbritannien som tillsammans med Norge frös sina tillgångar utomlands och införde inreseförbud.

Sanktionerna fördömdes av utrikesdepartementet och Israels ambassadör Mike Huckabee sade att det skulle komma ett svar. Huckabee är inte vem som helst och har direktlinjer till både Marco Rubio och Vita huset.

Det är därför viktigt att ha backning om det blåser upp. Det är därför Barth Eide vill ha EU med på tåget.

Öppnande drag

Man skulle kunna tänka sig att sanktionerna var symboliska. Två omedgörliga ministrar väljs ut för att markera sitt missnöje. Men det finns också en annan version: Barth Eide ser sanktionerna endast som ett första steg i isoleringen och utpressningen av Israel. Situationen är helt annorlunda sedan söndagens attack.

En alltför snabb framryckning skapar intern splittring. Det är inte svårt att hitta uttalanden från de båda ministrarna som är provocerande för pro-palestinska politiker. Men dessa har stöd i kristna och judiska kretsar i USA. De inser att Ben-Gvir och Smotrich bara är föregångare till något mer.

Det pågår därför en hel del diplomatisk aktivitet bakom kulisserna.

Ursula von der Leyen har hittills varit ovillig att gå vidare i Israelfrågan. En bedömning har dock gjorts av om Israel uppfyller kraven i handelsavtalet och denna kommer att presenteras vid utrikesministermötet den 23 juni.

I slutet av maj tog dock en majoritet av länderna med Nederländerna – vanligtvis en stark anhängare av Israel – ledningen för att ompröva avtalen. Initiativet har stöd av 17 av 27 medlemsländer, enligt Euractiv.

Avtalet kräver att mänskliga rättigheter och konventioner följs. Det är svårt när man för ett krig och de som vill straffa Israel vet sina besökstider.

Europeiska utrikestjänsten (EEAS) och EU-kommissionen utvärderar för närvarande om Israels krigföring i Gazaremsan är ett brott mot landets handelsavtal med EU, skriver EU Observer.

Avtalet bygger på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

Utvärderingen ska enligt planen presenteras vid utrikesministermötet.

EU:s ordförande Antonio Costa sade tidigare denna månad att han förväntar sig att slutsatsen blir att Israel inte uppfyller sina skyldigheter avseende mänskliga rättigheter i Gaza, enligt Politico.

– Situationen i Gaza är helt oacceptabel, sade Costa.

Politik

Men man behöver inte studera frågan länge för att inse att EU:s definition också gäller för Trumps USA. I media framställs utvisningen som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, tillsammans med inreseförbud och indragning av DEI. Den 14 juni kommer stridsvagnarna att rulla genom Washington, på Trumps födelsedag. Det är svårt att föreställa sig något mindre EU-centrerat än detta. Trump porträtteras som en blivande amerikansk diktator i latinamerikansk tradition.

EU är väl medvetet om att USA är Israels viktigaste och oumbärligaste allierade, men kanske kan EU driva in en kil i relationen? EU positionerar sig nu som en konkurrent till USA i Asien. EU har varit ovilligt att använda ordet ”fiende” för att beskriva Kina. Biden undvek det. Inte heller gjorde han något åt det faktum att 100 000 amerikaner dödas varje år av fentanyl från Kina. Man skulle kunna tro att det skulle ha gjort intryck på européerna också. De är ju trots allt så måna om människoliv.

Men jag har aldrig hört en europeisk politiker, läs: norsk, eller ett medieföretag, läs: norskt, kommentera «opiumkriget» som Kina har fört mot USA under ett antal år.

Realister

Israel har inte råd att vara lika idealistiska som EU och demokraterna var. De måste vara realister.

Då ser de att kriterierna för mänskliga rättigheter är selektiva.

Det beror på vem som begår kränkningarna.

Det är därför utrikesdepartementet är försiktigt med sanktionerna mot Ben-Gvir och Smothrich. De läser spelet. De förstår att detta bara är ett första drag i ett spel för att sätta Israel schack matt. Det är därför Huckabee aviserar straffåtgärder.

Barth Eide låtsas att han inte förstår vad USA:s motiv är. Han tillskriver det Trumps ensidiga hållning till förmån för Israel, med liten respekt för Västbanken, Gaza och palestinierna.

Barth Eide och EU-politikerna kommer tillsammans med medierna att ta till propaganda: Hamra på med Dresdenbilder av Gaza, använda ordet ”ockuperad” oavbrutet, även om Golan, för att piska upp en stämning som utlöser en våg som en dag kommer att bryta den diplomatiska vågbrytaren runt Israel.

Men Trumps team läser dessa människor som en öppen bok.

EU är ingen match för Trump.

Men de kan välja att följa samma väg som demokraterna i USA: Att låta sig radikaliseras.

Det finns redan många som driver på för det.

Flera EU-länder, som Irland och Spanien, har i över ett år krävt att handelsavtalet med Israel ska frysas.

Frankrike har å sin sida hotat att införa sanktioner mot Israel i protest mot landets krigföring mot palestinierna.

Men EU, under ledning av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, har hittills undvikit konkreta åtgärder för att ställa Israel till svars och nöjt sig med att fördöma kriget i toppmötesdeklarationer.

På tisdagen införde Norge, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland sanktioner mot två av Israels mest extrema ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir.

Utrikesminister Espen Barth Eide (Ap) vill gärna se att detta följs upp i EU.

– Många länder måste arbeta tillsammans med detta, sade han på tisdagen.

FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska territorierna, Francesca Albanese, anklagade Israel för att begå folkmord i Gaza redan i oktober förra året. Det gjorde också Amnesty International.

Albanese anser att EU-ledare som von der Leyen och utrikeschefen Kaja Kallas också är delvis ansvariga, eftersom de har känt till kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, men upprätthållit relationerna med Israel som ”business as usual”.

Ett klagomål mot von der Leyen lämnades in till FN:s internationella domstol (ICJ) i maj.

– Jag kräver att dessa EU-ledare och andra åtalas för delaktighet i krigsförbrytelser. Detta kan inte mötas med straffrihet, sade Albanese till EU Observer (NTB-Bibiana Piene).

Det är onekligen friskt: FN:s särskilde rapportör anmäler chefen för EU-kommissionen till FN:s domstol.

Det borde få Barth Eide att rygga tillbaka. Men det gör han inte. Han kan låta Albanese göra grovjobbet.

De är i samma lag.

Barth Eide och hans gelikar spelar hasard med relationen till USA.

Frågan är: Hur många konfliktpunkter kan EU tolerera i förhållande till USA innan det tippar över i antagonism. Kulturellt/ideologiskt finns det redan fiendskap.

Men kriget mot Iran förändrar allt.

Handelsavtalet EU/Israel

• Trädde i kraft i juni 2000
• Har gjort EU till Israels största handelspartner med 32 procent av utrikeshandeln
• Israel exporterar bland annat vapen, vin och kosmetika till EU:s medlemsländer
• I artikel 2 i avtalet anges att ett av villkoren för avtalet är respekt för mänskliga rättigheter och demokrati
• EU:s utrikestjänst (EEAS) bedömer nu om Israel har brutit mot detta villkor. Bedömningen kommer sannolikt att presenteras när EU:s utrikesministrar möts den 23 juni
• Spanien och Irland har länge krävt att avtalet ska upphävas till följd av Israels krigföring i Gazaremsan
• Tyskland, Italien, Ungern och Tjeckien hör till de länder som hittills har motsatt sig alla försök att använda avtalet som en hävstång mot Israel