USA:s president Donald Trump har skrämt Nato-länderna till att lova enorma försvarsinvesteringar. Detta kan i sin tur skapa social oro.

Det skriver Stavanger Aftenblad på sin ledarsida. De pekar bland annat på Spaniens ovilja att följa upp.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez var den ende av Natos regeringschefer som tog tillfället i akt att varna för det åtagande som försvarsalliansen nu gör.

Till 2035 ska medlemsländerna lägga 5 procent av sin bruttonationalprodukt på nya militära och beredskapsmässiga investeringar. 3,5 procent ska gå direkt till försvaret medan 1,5 procent ska gå till ökad motståndskraft, inklusive vägar, hamnar och olika former av samhällssäkerhet.

Så stora försvarsinvesteringar skulle hota förmågan att finansiera den spanska välfärdsstaten”, sade Sánchez efter Nato-toppmötet i Haag.

Det är alltid välfärdsstaten som får stå för notan. I Norge kunde vi ha sparat enorma summor genom att skära ned på bistånd, massinvandring och meningslösa klimatåtgärder. Vår välfärdsstat har blivit global och lilla Norge måste finansiera olika åtgärder i stora delar av världen. Det blir förstås dyrt för de få som fortfarande arbetar och betalar skatt.

Detta är bara några exempel, var man ska skära måste naturligtvis vara politiska beslut. Men det finns uppenbarligen olika möjligheter till kostnadsminskningar.

Flera europeiska länder är bekymrade. I dag skrev brittiska medier att landets ekonomi är så försvagad att 5 procent av BNP till försvaret är ouppnåeligt, till och med 3 procent kan bli svårt. Flera andra europeiska Nato-länder kämpar med sina ekonomier.

Kriget i Ukraina har skapat en vilja att öka investeringarna i försvaret. Europeiska politiker ser Ryssland som ett reellt hot. Hur verkligt detta är för de europeiska Nato-länderna kan diskuteras.

Aftenbladet menar att Trumps återkomst också skrämmer européerna till handling. I ledaren upprepas påståendena om att Trump ständigt hotar att dra sig ur Nato. Men Trump har bara krävt att alla medlemmar ska fullfölja sina åtaganden och inte lämna hela sitt försvar till USA.

Det påstås också att Trump har en hjärtlig relation med Putin, medan Zelenskyj behandlas som en fiende.

Därför var toppmötet i Haag också en uppvisning i hur man får Trump att känna sig bekväm. Natos generalsekreterare Mark Rutte överöste Trump med ganska små komplimanger, och mötet förkortades kraftigt för att tillgodose Trumps flyktiga uppmärksamhet.

Aftenbladet tycker att det är ”pinsamt” att berömma Natos självklare ledare, som nyligen lyckades stoppa det 12 dagar långa kriget mellan Iran och Israel. Alla de påhopp som europeiska politiker i åratal har riktat mot Trump nämns inte som ett problem.

Men trots allt: Trump har bara 3,5 år kvar av sin mandatperiod, så kanske kan de europeiska länderna smita iväg före 2035, föreslår tidningen.

Sedan slutar artikeln faktiskt med lite beröm för Trump.

Men jag ska ge Trump kredit för det: Han har utlöst en vilja i Europa att ta mer ansvar för sin egen säkerhet. Det är absolut nödvändigt. Men den oro som den spanske premiärministern uttrycker är också värd att ta på allvar.

Det kan skapa social oro och polarisering om de stora försvarsåtagandena innebär att europeiska länder måste göra djupa nedskärningar i välfärdsutgifterna, skriver Aftenbladet. Detta kan försvaga sammanhållningen i både Nato och EU.

Än en gång till: Det finns en rad andra områden där de europeiska Natoländerna kan skära ned på utgifterna utan att det nödvändigtvis behöver leda till problem för vanligt folk.