I två minidokumentärer och flera reportage på webben har TV 2 följt problemet med kriminella barn och ungdomar i Norge.

De 20 mest aktiva ungdomsbrottslingarna i Oslo hade totalt 1.298 ärenden mot sig. Ungdomarna är antingen misstänkta, åtalade eller dömda i nästan 1.300 brottmål. Ärendena omfattar bland annat mordförsök, våld, rån, narkotika och hot.

«Vi har fått feedback att det har slagit lite, och att man har känt det i magen. Jag tror nästan att det har varit nödvändigt att fokusera på problemen. Det säger journalisten Thea Enerud Ødegården när branschtidningen Journalisten besöker TV 2.

Till de mer kraftfulla verktygen i projektet hör videoklipp om våld mot unga. Filmer som ungdomarna själva har delat med sig av och som journalisterna har fått från polisen.

Ett etiskt problem med filmerna är att de används som skrämselkapital av de unga brottslingarna. Det säger Kenneth Fossheim, chef för grävande journalistik. ”De ackompanjeras ofta av svensk gangsterrap och används för att visa vad ungdomarna är kapabla till”, säger han.

”Men vi tycker att det är viktigt att behandla den här kulturen journalistiskt. ”Jag har själv upplevt det när man gör ett rättsfall där man har sett en våldsam video och inte får visa hur våldsam den egentligen är. Att dokumentera detta och göra det journalistiskt relevant är svårt, men det är kärnan i det här.

”Den svåraste etiska bedömningen har varit identifiering, med allt vad det innebär av skvaller och avvägningar av summan av information som ges om en person”, säger Fossheim.

Politiska Norge tävlar nu om att ha lösningen på ungdomsbrottsligheten, och om hela parlamentet är överens om att detta är ett stort samhällsproblem är det en underlåtenhetssynd att inte tala om det, tillägger han:

”En del av vår uppgift har varit att hitta de 20 mest brottsaktiva barnen och fråga var de är, var de kommer ifrån och varför i hela friden vi har låtit det här hända.

Journalisterna säger att de är stolta över att ha fått kontakt med dem som faktiskt utövar våldet. Kontakten har lett till att TV 2 har kunnat visa på vissa speciella mönster, säger Selma Joner:

”Många har varit inblandade i våld i hemmet, många har bara en förälder och nästan ingen har gått ut gymnasiet.

Få av de unga kriminella kan läsa och skriva bra, och livet som kriminell ligger mycket närmare ett mer vanligt liv med det som kallas positiv social kontroll, säger Joner till Journalisten.no.

Samtidigt är det svårt att hitta mönster i de unga kriminella.

Samtidigt säger ungdomarna det rakt ut; de har penningintressen.

TV 2 har gjort ett stort arbete med att kartlägga några av de mest kriminella ungdomarna i Norge. Men de kunde också ha gjort en mer grundlig undersökning av våldsbrottslingarnas etniska bakgrund. I vilken utsträckning är ungdomsbrottslighet ett importerat problem?