Bergen återgår till en meritokratisk modell för namngivning av gator, torg och kommunala anläggningar.

Kommunfullmäktige har beslutat att riva upp sitt eget beslut från 2021, som innebar att offentliga platser generellt inte skulle uppkallas efter män.

Målet var då att uppnå en ”betydligt bättre” könsbalans på Bergens gator, gränder, skogar, alléer och allmänningar.

Eivind Nævdal-Bolstad (H), nuvarande stadsbyggnadsborgarråd, skriver att kvinnor historiskt sett har varit underrepresenterade inom detta område och att det fortfarande är viktigt att lyfta fram kvinnliga förebilder.

Enligt beslutet ska dock namngivning hädanefter baseras på ”en persons förtjänster och bidrag till samhället”, oavsett kön.

”Att upprätthålla en regel som av principiella skäl utesluter män från övervägande innebär att många värdiga kandidater riskerar att förbises, vilket inte är önskvärt i längden”, skriver kommunfullmäktige.

Det betonas dock att kommunfullmäktige arbetar för ”ökad mångfald”.

– Stagnation och maktlöshet

NRK:s granskning visar att 285 gator i Bergen är uppkallade efter män, 29 efter kvinnor.

En informell undersökning i Bergens Tidende visar att 67 procent av läsarna håller med om beslutet. Endast 1 av 4 anser att kvinnor bör gynnas.

Men kommunfullmäktigeledamoten Eduardo Andersen (Ap) är besviken. Han skriver i ett debattinlägg att han under sina två döttrars uppväxt ”och ända fram till nu” har kämpat med att förklara ”varför det finns så få statyer av kvinnor i Bergen, varför det finns så få gator med kvinnonamn i Bergen och varför inga av porträtten i stadsfullmäktigesalen föreställer kvinnor”.

Det blir inte lättare nu.

”Om inte stadsfullmäktige tar aktiva steg och visar politisk handlingskraft kommer det att bli stagnation, uppgivenhet och maktlöshet”, skriver han.

Eira Garrido (SV) varnar för en omkamp i kommunfullmäktige.

– Vi ger aldrig upp. SV kämpar för en feministisk stad dag ut och dag in, säger hon till NRK.

Kurdisk kvinnoaktivist

På samma möte beslutade kommunfullmäktige att en plats längs citybanan ska uppkallas efter en kurdisk kvinna, aktivisten Shilan Shorsh.

Shorsh, född Rosa Rzgar Shorsh (1974-2013), känd som Shilan Shorsh, flydde från Irak 1988 på grund av sitt engagemang för kvinnors rättigheter. Hon fick uppehållstillstånd i Norge 1999 och levde resten av sitt liv i Bergen, där hon engagerade sig för invandrarkvinnor.

Shorsh grundade och ledde Independent Democratic Kurdish Women’s Group (SDKK), höll seminarier om kvinnoförtryck och våld i hemmet, informerade om vikten av att kvinnor har egna bankkort, hyrde en simbassäng och samlade kvinnor till simundervisning.