Demokraterna börjar kort sagt bli trötta på Israel och undersökningen, som genomfördes under kriget mellan Israel och Hamas, visar att demokraterna i högre grad än Republikanerna håller Israel ansvarigt för striderna och visar mer sympati för palestinierna än för Israel.

På bara tre år har demokraternas stöd för Israel sjunkit med trettio procentenheter. År 2022 hade 63 procent av demokraterna en positiv syn på landet. Detta har sedan dess sjunkit till 56 procent 2023, till 47 procent 2024 och till 33 procent i år.

Stödet för Israel har också sjunkit bland oberoende väljare, men ligger kvar på 48 procent.

Bland republikanerna är det omvända fallet. Under samma period har stödet för Israel ökat från 81 procent till 83 procent.

Gallups teori är att kollapsen i Demokraternas stöd för Israel kan vara en reaktion på Trumps demonstrativa stöd för Israel, särskilt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Logiken tycks vara att allt som den hatade mannen i Vita huset förespråkar måste vara ont.

Men det finns också en annan, mer oroande förklaring: Barbariska attacker skapar sympati för barbarerna och förakt för offren.

Man skulle kunna tro att det var en lögn, men det var precis vad man såg i stora delar av Europa under nazisternas judeförföljelser. Mobben stod på gatorna och jublade när judiska medborgare släpades iväg till dödslägren, om de inte deltog i grymheterna, som i de baltiska staterna. Och i länder som Nederländerna och Frankrike fanns det ingen brist på informatörer som var villiga att berätta för nazisterna var judarna gömde sig.

Inget skapar mer samhörighet och delad glädje än att döda tillsammans.

Då kan man fråga sig varför det starka hatet mot Israel har drabbat Demokraterna, men inte Republikanerna.

Det finns många skäl som det skulle gå att skriva en lång essä om, men låt mig peka på det mest omedelbara, nämligen att inflytelserika grupper i det demokratiska partiet har blivit antisemitiska.

De sitter bland annat i representanthuset och dominerar den rabiata vänstern, som så kallade moderata demokrater inte vågar bråka med, och därför har de fria händer att förgifta historielösa ungdomar med klassiskt judehat. Och om det skulle råda någon tvekan, så har demokratiska väljare i New York just nominerat den muslimske antisemiten Zohran Mamdani till borgmästare.

Observatörer beskriver honom som karismatisk. Någon som kommer att smälta många vita överklasskvinnors hjärtan, trots att de förmodligen inte har den blekaste aning om vad han kommer att göra med New York.

När jag tittar på videor av det Demokratiska partiets muslimska hoppfulla kandidater påminns jag om ett av de många namn som muslimer använder för Allah. Nämligen ”Den leende mördaren”.

Under tiden fortsätter de allra flesta amerikanska judar – även i New York – att rösta demokratiskt. Vilket bevisar att judar inte är riktigt så smarta som vissa vill få dem att tro. Och man börjar frukta för deras överlevnad.