Men hur hanteras vetenskaplig oenighet i en tid när klimat, politik och industri sammanflätas allt tätare?

Mikrobiomet som en nyckel till hälsa och beteende

Under de senaste decennierna har biologisk och medicinsk forskning skiftat från ett reduktionistiskt fokus på näringsämnen till en holistisk förståelse av samspelet mellan mat, mikrobiota och värd. Hos idisslare, särskilt kor, har denna interaktion länge utnyttjats industriellt: Bakterier i våmmen fermenterar cellulosa till kortkedjiga fettsyror som förser kon med energi, och bakterierna själva blir en proteinkälla när de dör och smälts vidare i matsmältningssystemet. Hos människor är denna interaktion mindre dramatisk, men lika grundläggande.

Fibrer och stärkelse fermenteras i tjocktarmen till metaboliter som butyrat, acetat och propionat – som i sin tur reglerar immunitet, ämnesomsättning, humör och kognition. Med andra ord är det inte bara vad vi äter, utan även vilka mikroorganismer vi matar och vad de producerar, som avgör hälsoutfallet.

Vad är Boas och vad gör den?

Bovaer är det kommersiella namnet på 3-nitrooxypropanol (3-NOP), utvecklat av det multinationella kemiföretaget DSM. Det hämmar enzymet metyl-coenzym M-reduktas (MCR), som används av metanogena archaebakterier i vommen för att producera metan som en avfallsprodukt. Genom att hämma detta enzym uppnås en minskning av metanutsläppen med upp till 30-50% per djur.

Men: Metan är inte bara en avfallsprodukt, det är också en ventil för överskott av väte (H₂) i våmmen. När metanproduktionen saktar ner byggs väte upp. Denna energi måste kanaliseras vidare och mikrobiomet omprogrammeras så att mer väte används för att bilda propionsyra.

Propionsyra, mikrobiell fermentering och möjlig beteendepåverkan

Professor Jan Raa har varnat för konsekvenserna av ökad propionsyraproduktion i våmmen, baserat på observationer hos både lax och däggdjur. Propionsyra är inte giftigt i sig, men höga koncentrationer eller långvarig exponering kan påverka ämnesomsättning, aptit, beteende och kognition.

I djurstudier (och vissa autismrelaterade modeller) har propionsyra kopplats till ökad neuroinflammation, hyperaktivitet och förändrad energimetabolism i hjärnan. Raa tror därför att ökad systemisk exponering för propionsyra hos idisslare potentiellt kan påverka deras beteende, och han varnar också för möjliga effekter genom kedjan: mjölk, kött och mänskliga mikrobiomer.

Vetenskap, policy och institutionellt samförstånd

Tillverkaren DSM har stått för en stor del av dokumentationen bakom godkännandet av Bovaer. Både EFSA och norska myndigheter har förlitat sig på dessa uppgifter och förklarat läkemedlet säkert, utan några betydande invändningar. Detta trots att metaboliter som 3-NOPA har påvisats i mjölk och kött, vilket i andra sammanhang betraktas som reaktivt och potentiellt toxiskt.

Kritiken från Raa och andra har liten genomslagskraft i ett politiskt sammanhang där klimatåtgärder inom jordbruket är högt prioriterade. Samtidigt finns det en växande tendens att misstänkliggöra oliktänkande, snarare än att använda det som ett verktyg för vetenskaplig utveckling. Detta bryter mot grundläggande forskningsetiska principer.

Är mikrobiomet ett offer för klimatpolitiken?

Ekosystemen i våmmen och tarmen är finstämda bioreaktorer som har utvecklats under miljontals år. Att störa dem med syntetiska tillsatser som Bovaer, utan långsiktig utvärdering av systemiska konsekvenser, riskerar att skapa nya obalanser.

Vidare är det värt att notera att metan från kor är en del av den naturliga kolcykeln och inte bidrar till en permanent ökning av atmosfäriskt kol som fossila bränslen gör. Ändå behandlas det politiskt som ett likvärdigt klimatproblem, och åtgärder som Bovaer lyfts fram som lösningar utan utrymme för kritisk granskning.

Från monolog till dialog

Sann vetenskap kan stå emot kritik. Men det är vetenskapligt och etiskt ohållbart att hävda att den är ”helt säker” utan att genomföra långsiktiga, oberoende och ekologiskt holistiska studier. Mikrobiomet, oavsett om det är hos kon eller människan, är för komplext för att kunna manipuleras utan konsekvenser.

Vi måste därför återupprätta utrymmet för vetenskaplig oenighet och påminna människor om att försiktighetsprincipen är en del av det vetenskapliga etoset – inte ett hinder, utan en försäkran.

Vi måste återupprätta utrymmet för vetenskaplig oenighet.

Referenser

1. Raa, J. (2024). Fakta om metaninhibitorn Bovaer. janraa.no
2. EFSA Journal (2021). Säkerhet och effekt av 3-NOP som fodertillsats.
3. Dehhagan et al (2017). PURE-studie. The Lancet.
4. Hsiao et al (2013). Modellering av autismspektrumstörning med hjälp av propionsyra. Molekylär psykiatri.
5. Wee, W. (2024). Podcastintervju med Jan Raa. Wolfgang Wee Uncut.