Från juni 2021 till juni 2025 betalade hushåll och företag i Norge cirka 442 miljarder norska kronor för el. Det är 268 miljarder mer än under de föregående fyra åren, enligt siffror från NVE.

– Det är tydligt att de höga elpriserna, särskilt under 2021, 2022 och 2023, har varit en stor börda, säger energiminister Terje Aasland (Ap) till E24.

Siffrorna inkluderar inte nätavgifter och skatter och inte heller elsubventionen till hushållen på cirka 50 miljarder norska kronor.

Fördelat på alla hushåll i Norge uppgår detta till 103.000 NOK under fyra år, eller 26.000 NOK mer per år och hushåll.

Regeringen har svarat på prisexplosionen med elsubventioner och införandet av ”Norgespris” – ett fast pris på 40 öre per kilowattimme före nätavgift, skatter och påslag.

Aasland pekar på energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina, stora variationer i produktionen av förnybar energi i Europa samt höga gas- och koldioxidpriser som viktiga förklaringar till de rekordhöga elpriserna.

– Priserna är nu tillbaka på en mer normal nivå, men de är periodvis höga och varierande, särskilt i södra delen av landet, säger Aasland.

Han tror att lösningen är att utveckla mer kraftproduktion och bättre överföringsledningar:

– Vårt mål är att få lägre och mer stabila elpriser. Jag tror att det börjar hända nu, säger han.

I samma stund som energiministern säger att elpriserna ”börjar lossna” är genomsnittspriset i Oslo 1,30 norska kronor per kilowatt. Det är 160 procent mer än motsvarande vecka i genomsnitt under perioden 2013-2019.