
Valdagen närmar sig för norrmännen. Den politiska bullernivån ökar och förstärks av vad våra politiker och deras statsfinansierade medier försöker få oss att tro är viktigt för Norge. Mer än någonsin har det norska valet förvandlats till ett ”palestinskt” val. Vi luras att tro att stöd för ett fiktivt, nyuppfunnet land Palestina och en bojkott av Israel är bra för Norge. Sedan kommer USA och tvingar på de mest ivriga av oss en aldrig så liten verklighetsorientering.
Venstres politiska ledare Guri Melby verkar ha knäckt koden för att få mikropartiet över tröskeln. Hennes nya miljödröm verkar vara att bojkotta Israel och dra tillbaka oljefonden helt från israeliska företag. Rødt, SV och Miljøpartiet De Grønne (MDG) konkurrerar alla om samma sak. Dessa partier kommer sannolikt att avgöra Norges politik för den kommande regeringen och i Stortinget.
Ett växande antal politiker träder fram med de facto stöd till Hamas-nazisterna. En av dessa är till exempel den rödgröna riksdagsledamoten och barnskötaren Hege Bae Nyholt, som förklarar att Hamas inte är en terroristorganisation. Hon är en välkänd aktivist i Palestinakommittén med stor erfarenhet från gatuprotester.
Ett annat exempel är Rødts Amrit Kaur som spelar kommunist iklädd en tröja med texten ”From the River to the Sea” och därmed deklarerar vart hon vill att judarna ska ta vägen. Hon ser också Hamas som en befrielserörelse. Vi får inte glömma Bjørnar Moxnes från Rødt, som jämförde talibanerna med motståndsrörelsen i Norge under andra världskriget och vår tidigare regering, som bjöd in talibanerna till Norge med privatflyg.
Att bojkotta Israel betyder egentligen inget annat än att eliminera allt judiskt från den norska offentliga sfären. Att stödja Hamas innebär att tvinga Norge närmare terrorregimer som Iran och Qatar.
Influencers mot judarna
Influencern Mari Kastet.
Påverkan av politikers samröre med terrorister och kampen mot Israel kan spåras hela vägen ner till influencers. Ett exempel är influencern Mari Kastet som uppmärksammades av MIFF och som skrev om sitt missnöje med att församlingen i Frogner hyrde ut lokaler till judar och sedan hota MIFF när de omtalade det hela!
Mari Kastet, som redan den 30 oktober 2023 anklagade Israel för att ha begått folkmord i Gaza, dvs tre veckor efter oktobermassakern, uppmanade nu att inte hyra ut lokaler till en opolitisk dialogsökande judisk ungdomsorganisation. Mari Kastet reagerade inte på de demonstranter som skrek sig hesa utanför lokalen (” … 5 personer dök upp för att demonstrera fredligt. … ”). Hon reagerade på att polisen kom för att skydda judarna och att lokalen överhuvudtaget hyrdes ut till judar! Med andra ord är det för henne mer acceptabelt att höra demonstranternas rop än att ha fredliga judar i en norsk lokal. Hennes reaktion kan tyda på att det inte fallit henne in att vi judar skulle kunna reagera på hennes krav med en känsla av 1930-talet då det också var förbjudet att hyra ut lokaler till judar.
Detta är en indikation på att ingenting som har med judar att göra längre kan tolereras av vissa här i Norge. Vi undrar hur många som tänker som hon, eller mer exakt, inte tänker alls.
Dagens våg av antisemitism
Den nuvarande vågen av våld och judehat som vi upplever efter massakern i oktober är unik eftersom den kombinerar till synes motsatta ideologier: vänsterradikaler och islamister. Kampen mot Israel har blivit en smältdegel för dessa två farliga ideologier. Resultatet är ett accepterande av terrorism och ett accepterande av antisemitism med samma mål: att förstöra staten Israel.
Frankrikes halva miljon judar är en av de mest sårbara judiska grupperna i Europa. De lever i daglig rädsla för vem som ska bli attackerad eller mördad härnäst. Här upplever judarna en våldsam antisemitism som kastar långa skuggor. Islamisterna kontrollerar allt större områden i storstäderna som polisen inte vågar gå in i, och tillsammans med vänsterfascisterna använder de sitt våld för att injaga skräck hos både judar och andra invånare. Med över tusen antisemitiska incidenter bara i Frankrike sedan massakern i oktober och taggningen där gula märken målas på byggnader i Paris och dess förorter är det tydligt att staten är maktlös.
Anti-Defamation Leagues (ADL) rapport för 2023 indikerar en 75-procentig ökning av antisemitiska incidenter i Tyskland jämfört med 2021, 185-procentig ökning i Frankrike och en enorm 589-procentig ökning i England.
The Community Security Trust (CST) är en välgörenhetsorganisation som skyddar brittiska judar från terrorism och antisemitism. CST beskriver den nuvarande perioden som en ”definierande period i antisemitismens historia” och pekar på en dramatisk ökning av attacker mot judiska studenter, trakasserier på nätet och hot vid universitet.
Den våldsamma antisemitism som uppslukar stora delar av Europa påminner nu om slutet av 1930-talet. Den kontinent som i årtionden framställt sig som en bastion för liberalism och tolerans står inför en verklighet där judar känner att de lever på lånad tid.
I skuggan av denna verklighet väljer många judar i Europa såväl som i Norge [och Sverige; reds. anm.] att dölja sin identitet. Rädslan har återigen blivit en integrerad del av vardagen.
Det digitala kriget mot Israel och vägen framåt
Utöver det fysiska våld vi upplever är vi maktlösa när det gäller att stoppa det digitala krig som våra fiender hänsynslöst för mot Israel, judar och Förintelsen. Det är här mycket av dagens antisemitism kommuniceras och sprids.
Nyligen upptäcktes stora mängder falska AI-producerade foton av judar, påstås det under Förintelsen, välklädda och med massor av mat i händerna. Några av dessa förfalskningar har spårats till Pakistan. Hur många människor kan skilja mellan AI och riktiga bilder? Dessa saker cirkulerar snabbt globalt på sociala medier, och skadan är omöjlig att vända.
Det israeliska ministeriet för diasporafrågor och bekämpning av antisemitism lanserade förra året en nationell kommandopost (Mashlat) för att bekämpa antisemitism. Denna post övervakar antisemitisk diskurs online, samtidigt som man använder olika system och kunskapskällor för att tillhandahålla en global, kontinuerlig och daglig klassificering av den antisemitiska diskursen på internet, som den manifesteras i ledande sociala nätverk.
Värt att nämna är också organisationen Fighting Online Antisemitism (FOA). I samarbete med det sociala teknikprojektet ”Code for Israel” och det israeliska företaget Cyabra, som specialiserar sig på att identifiera och övervaka falskt innehåll på internet, har de utvecklat ett avancerat system för artificiell intelligens som upptäcker antisemitiskt innehåll i realtid, kategoriserar det och varnar plattformar för omedelbar borttagning. Denna innovativa plattform har ökat förmågan att hantera uppvigling på nätet och tillhandahåller data i realtid, vilket gör det möjligt för Israel att sätta betydande press på teknikjättar att förbättra publiceringsverktygen.
Israel har på ett imponerande sätt vunnit kriget på många fronter, men har hittills förlorat på den allmänna opinionens front. Från att ha varit en nation som blev brutalt attackerad och där mer än 1.200 medborgare mördades, framställs Israel nu som en nation som begår krigsbrott och svälter Gazaborna. Fler och fler människor stöder Hamas och kämpar mot Israel.
Opinionskriget mot islamister och deras västerländska medlöpare borde vara lika viktigt för Israel som kriget mot Iran eller Hamas. Israel måste använda sin positiva relation med USA för att främja internationell lagstiftning för att ta bort antisemitiskt innehåll och AI-fabricerade bilder från internet och för att bygga system för artificiell intelligens som omedelbart kan ta itu med denna form av digital antisemitism och förfalskning av verkligheten.
Detta skulle vara ett viktigt steg för att begränsa antisemitism, förfalskning och förnekande av Förintelsen, stöd till terror och stöd till Hamas-nazister runt om i världen.