Den nya tyska regeringen, ledd av Friedrich Merz, beskriver Ungerns hållning i Ukrainafrågan som ett säkerhetshot.

Därför förbereder den tyska regeringen strikta åtgärder mot Budapest. Men kritiker menar att de hårda orden inte handlar så mycket om säkerhet som om politisk positionering, ekonomiskt maktspel och en önskan att tysta kritiska röster inom EU. Ungern har upprepade gånger markerat sig som en outsider i Bryssel och har vid flera tillfällen straffats ekonomiskt för detta.

Detta enligt Átlátszó, som är en icke-vinstdrivande organisation för undersökande journalistik och en övervakande icke-statlig organisation i Ungern. Detta mediauttag hävdar att det har källor inom den tyska administrationen. Källorna säger att Berlin nu kommer att inta en hårdare hållning gentemot Ungern.

Viktor Orbáns kritiska hållning till EU:s gemensamma politik gentemot Ukraina framställs som ett hot mot den europeiska säkerheten. Detta innebär sannolikt att Tyskland driver på för att frysa ytterligare EU-medel till Ungern och på sikt beröva Ungern dess demokratiska rösträtt i ministerrådet.

Orbán stödde Alternative Für Deutschland i valkampanjen. Detta mottogs inte väl av de partier som nu utgör den tyska regeringen.

Ministerrådet, även känt som Europeiska unionens råd, är en viktig EU-institution där representanter från medlemsländernas regeringar möts för att anta lagar och samordna politik.

John Morijn, professor i internationell rätt och politik vid universitetet i Groningen, säger att problemet inte längre bara är juridiskt. Det handlar också om säkerhet, som bygger på en helt annan logik. Ungern anser att man inte ökar säkerheten för sina medborgare om man går in i en konflikt med Ryssland, en tanke som verkar långsökt för EU-politiker i Västeuropa.

Men som Morjin understryker: ”Nästan alla säkerhetsbeslut kräver enhällighet i Bryssel, vilket ger Orbán och den ungerska regeringen maximal handlingsfrihet.

EU-länderna, med Frankrike och Storbritannien i spetsen, fantiserar om att skicka trupper till Ukraina (Coalition of the Willing), trots att Ryssland upprepade gånger sagt att Natosoldater i Ukraina skulle betraktas som legitima mål. Samtliga partier i Sverige säger sig också vara beredda att skicka svenska soldater till Ukraina.

Storbritannien lovar ”boots on the ground” vid eldupphör i Ukraina

Kräver handling

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul sade följande om Ungern några veckor före sin utnämning:

– Den nya tyska regeringen sträcker återigen ut en hand till Budapest. Men den förväntar sig att de ska ta de nödvändiga stegen i gengäld.

Rätt efter valet i Tyskland, men innan regeringen bildades, sände koalitionen mellan kristdemokraterna CDU/CSU och socialdemokraterna SPD ett tydligt budskap till Ungern om vilken typ av relation de förväntar sig.

Tyskland krävde att Ungern skulle följa deras linje i Ukrainafrågan. Med andra ord: Följ våra regler, annars kommer ni att straffas.

CDU, under ledning av förbundskansler Friedrich Merz, ville ge Ukraina ett mycket starkare stöd i kriget mot Ryssland. Ungerns premiärminister Orbán har en annan syn på saken.

Vid toppmötet i Tirana i maj påpekades detta direkt för Orbán. Under ett besök i Budapest i juli ställdes samma krav – Ungern måste sluta driva sin egen nationella utrikespolitik och följa den föreskrivna överstatliga linjen om kriget i Ukraina, annars kommer hårdare åtgärder att vidtas.

Ungern har bagatelliserat dessa möten som ”vänskapliga samtal”, men budskapet från Berlin är tydligt: underkastelse krävs. Om Ungern vägrar att underkasta sig riskerar landet att drabbas ekonomiskt, vilket har hänt tidigare.

Enligt rapporter kan det handla om upp till 43 miljarder euro, inklusive jordbrukssubventioner som är avgörande för landets ekonomi.

Ett litet problem för Merz är dock att det bor ett stort antal tyskar i Ungern, drygt 22.000 tyska medborgare och cirka 200.000 som identifierar sig som tyskar, och att många tyska företag har verksamhet där som kommer att påverkas av åtgärderna.

Rösträtt på spel, men Ungern får sannolikt stöd

Den så kallade artikel 7-processen, som i teorin skulle kunna beröva Ungern dess demokratiska rätt att rösta i EU:s ministerråd, har legat på is i flera år. Nu vill Tyskland återuppliva den.

Problemet är dock att beslutet kräver enhällighet. Länder som Slovakien och Bulgarien kommer sannolikt att stödja Ungern, eftersom de är rädda för att få sin rösträtt indragen.

Det är därför långt ifrån säkert att Berlin kommer att lyckas samla det stöd som krävs.